Min tredje bebis

Google påminner mig om att det i morgon är tre år sedan jag och Kajsa startade Hellbjörn Schedwin. Jag blir helt snurrig av det. Ben var 2,5 år när vi drog i gång och hade inte sovit på ... 2,5 år. Det var precis innan vi äntligen fick vård och operation av öronen. Allt var kaos och jag somnade på golvet på jobbet och grät under möten och i detta sa jag upp mig och startade ett företag? Eller, jag sa ju faktiskt inte upp mig förrän senare på våren.

Hur som helst. Tre år. Det är otroligt. Jag som är den mest ekonomiskt stressade och katastroftänkande jag känner var på pensionsmöte på banken i går och tänkte på riktigt "det där ordnar sig" när jag fick ett megadystert besked om min framtida pension (så blire när man först jobbar i en bransch där arbetsplatserna saknar tjänstepensionsavtal och sedan startar eget).

Jag tror verkligen att det kommer att ordna sig. Det är en knäpp sak att säga för att vara jag. Men det ordnar sig.

Jag har lärt mig mer de senaste tre åren än under övriga cv-år sammantaget. Kan exempelvis numera stå på en scen och prata och tycka att det är kul, klippa film, göra bokföring, vara säljare och driva ett bolag med vinst.

Vilket OERHÖRT navelskåderi det här blev. Kan ju lika bra bre på och passa på att säga att jag är vd nu. Vi har startat Hellbjörn Schedwin AB (var handelsbolag innan) och gissa vem som blev styrelseordförande och kreativ chef? Ja, det blev Kajsa och vd-rollen blev min. Enligt Kajsa är det givet att den som läst matte F ska bli vd, men jag vet inte jag. Tror att hon mest var snäll och ville ge mig chansen att se mallig ut på LinkedIn (min bästa humorblogg).

 

 

Kom igen nu nästkommande tre år. Vad bär du i skötet? To infinity and beyond, va?