lördag 30 juli 2016

Stilla dagar

I går var allt så bra. Efter att ha varit rätt slutkörd varenda dag i någon månad (har nästan bara haft roliga saker att göra, men det har liksom varit jättemycket, har till exempel snittat fem timmar sömn per natt den här sommaren för att hinna med allt), så kändes det som en riktig semesterdag. Lugn och lång och mysig. Vi drog till Stilla Dagar i Ysby utanför Laholm. Alltså Peter Bengtssons och Maggan Eks inlevelseträdgård, som inreds och byggs efter mottot "man får göra som man vill".  Man kan till exempel måla sin Porsche som står vid entrén.

Jag har känt till Peter Bengtsson ett tag. Inte via SVT:s Trädgårdskampen, men för att han är kompis med Josefinito vars poddar jag älskar. Eller, jag älskar väl henne överlag. Så smart och rolig. Och verkar snäll. I alla fall så pratar hon mycket om Peter Bengtsson och hade honom som gäst i ett avsnitt nyss. Och jag har hört talas om den här trädgården; att den ska vara helt knäpp och alldeles underbar. Och så har den öppet nu på sommaren mellan 13-16 fre-sön (tror jag), så vi åkte dit och såg själva hur knäpp och härlig den var.

Katten och Jocke var med, för när jag för ett tag sedan sa att jag ville kolla in "Peter Bengtssons trädgård i Ysby" visade det sig att han gått i samma högstadieklass som nämnda Peter. Jocke berättade också att Peters fru har två barn som jag känner litegrann och nu fattar jag varför jag sett dem svischa förbi på bilder tillsammans med Josefinito i sociala medier, it's aaalll connected I tell you. Låter väl som en stalker av Josefinito nu, men men.

Peter och Jocke fick ett kärt återseende av varandra och jag lärde mig mycket. Som att man kan odla i alt.

Verkligen allt.

Det var så fint där. Paret bor i ett hus med 13 rum och i trädgården finns massa mindre och större byggnader och grejer. Och konst.

 Blommor och skyltar överallt.

Strindberg i ett växthus.

Stilla damm.

Så här. Precis så här vill jag att mitt framtida växthus ska se ut.


Och om vi hade träd eller höga buskar i vår trädtråd skulle jag också anlägga fågellund.


Där fåglar trängs.

Vinrabatt skulle jag kunna fixa redan nu. Ska jag nog.

Två kepsar.

Det fanns djur där också = kul för barn. Bland annat en mallig påfågel och en skruttig gullig kanin.

Och så hade de inrett en stor lägenhet helt tidsenligt. Med gammalt trekantigt mjölkpaket på köksbordet och allt.

Antikaffärsinnehavarna i Haga hade väl svimmat.

Det fanns också ett café i en lada. Eklektisk inredning även där såklart. Och goda bullar. Även om det inte ser ut så på Ben (eller mamma, som han heter för tillfället, själv heter jag bebis) just här. Men han var inte ledsen på fikat, utan på att han var kissnödig med inte ville kissa (eller något annat rimligt).

Fin dag. Den avslutades med brädspel med vänner och däremellan klämde vi in en omgång tennis. La upp den här bilden på instagram och det blev min mest gillade hittills. Lite otippat ändå. Publicerar ju bilder på gulliga barn där allt som oftast.

måndag 18 juli 2016

Tänk att det var ungefär så här i två år, det är för fan inte klokt

Minnesanteckning till min livmoder, av den händelse du börjar rycka efter nummer 3:

I natt gick ditt värddjur till sängs vid midnatt. Vred sig i månadens värsta PMS till kl 1, då barnet i bild vaknade och ville ha:

Napp
Klapp
Sång
Ny klänning
Välling
Macka (se bild)
Sällskap
Vatten

I en evinnerlig loop till KLOCKAN FEM. Först därefter fick ditt värddjur somna. Ditt värddjur vill nu kasta sig från Ramberget av trötthet och PMS-ångest, men det det finns fler barn i familjen och de vill ha frukost och rit-papper, så det är ju bara att kavla upp och börja grina.

söndag 17 juli 2016

Since you been gone

Vi har inte bara hållit oss borta från huset, vi har gjort lite saker också. Bland annat har Elsa (vi får inte kalla honom för Ben längre) skiftat favoritförälder. Han har under en lång period föredragit mig, men nu är det Nils som gäller. Hör väl ihop med att han varit mer närvarande än jag på sistone.

Bossa fick en kickbike från farmor och farfar och vi fick frångå vårt mantra om att "ingen kan något på en gång, du måste öva några gånger för att lära dig att läsa/cykla/simma whatever". För den här bemästrade hon omedelbart. 

Ben (jaja, ELSA) fick Bossas gamla sparkcykel, med två hjul där bak. Han var dock väldigt försiktig och ville inte ta fart själv. 

I Halmstad hade vi en strand i Sandhamn för oss själva en dag. 


Och så gjorde vi ett besök på Mjellby Art Museum som hade ett barnvänligt rum där nästan allt var i päls. De hade också ett fint skaparrum där. Rekommenderar. 

Fast det allra bästa var när vi åkte till Ängelholms hembygdspark och spanade på djur.

Som åsnor. 



Det fanns mer än djur att spana efter. Som lämningar efter varelserna i Pytteskogen.


Pyttingarnas (?) boningar fanns lite överallt i parken som var väldigt mycket större och finare än vi kunde föreställa oss.

Här är en scen mitt i skogen. När Nils satt där och tittade på Ben kom det fram några barn och frågade om han var Pettsson och så ville de kramas. Hihi. Nils spelade med.


Görfin park, med promenadstråk längs med vattnet och en kanotklubb att spana in bland annat.


Jättestor och bra lekplats också. Och grillmöjligheter och picknickplatser lite här och var.


Vid kaninerna kunde man lämna sina nappar, vilket Bo förklarar för Elsa/Ben här på bilden. Kommer nog inte att hända på några år, men.

En skarp anledning till att denna coupon queen gillade Ängelholms hembygdspark så mycket är att nästan allt är gratis. Till och med parkeringen och toaletterna är kostnadsfria och det kändes så bjussigt att vi kunde gå omkring där en hel dag utan att behöva bränna en spänn, om vi hade velat. Det enda som kostade var ponnyridning samt den här karusellen och den tjugan gav en ganska lång stund i sadeln/på flodhästen. Så ovant med familjevänliga ställen som inte känns som ett rån (I'm looking at you, Tjolöholms slott på midsommardagen).

Summer of AirBnB

Det blir så himla speciellt sommarlov när vi hyr ut vårt hus, märker vi. Nu är vi tillbaka efter en sejour i Halmstad och Anneberg och hinner väl precis tvätta om alla sängkläder och handdukar och få dem torra innan nästa gäng anländer. Då är det två familjer som är här för Gothia Cup. I veckan som var nu precis var det en familj från Linköping och en från Stockholm som bodde hos oss för att semestra runt på Liseberg och sådant och tidigare i sommar ett Stockholmspar med litet barn som ville kolla in skärgården bland annat.

Det är kul att fixa och dona inför besöken och jättespännande att se vad gästerna skriver om oss i efterhand. Hittills har vi fått två recensioner och de har varit positiva. De som bodde här senast tyckte att vi hade ett mycket personligt hem.

Sista gänget som checkar in gör det när vi är i Berlin och det är nio franska pojkscouter. Så kul att huset får sällskap av massa olika medan vi är borta. Vad gillar scouter, förresten? Jag lämnade prosecco till de som bodde hos oss senast, men scouter kanske hellre vill ha ... rep?

Nu ska jag hitta på något med Ben så att han glömmer att han är trött. Ska försöka avvänja honom från att sova middag. Vore så skönt att 1. slippa anpassa oss efter middagsvilan när vi är i Berlin, 2. få enklare läggningar och 3. kanske lite sovmorgon.

måndag 11 juli 2016

Till ingens nytta

Okej, riktigt SÅ självgående som jag gav intryck av i förra inlägget de nog inte, barnen. Trodde att jag skulle kunna jobba hemifrån i dag, med Ben och Bo lekande med varandra vid sidan av.

Så här 12 hjärnblödningar och örti konflikthanteringar senare inser jag att vi inte är mogna för en sådan lösning. Har varit undermålig på alla fronter i dag. Eller som Bo sa nyss:

"Mamma, du kunde lika gärna vara på jobbet. Du gör ingen nytta alls."

söndag 10 juli 2016

Djupa insikter

De senaste två veckorna har varit väldigt jobbintensiva och jag har sett barnen ungefär 2,5 av 14 dagar. Och vet ni vad som händer när jag inte är med? De växer och utvecklingsspurtar som inni. Som om de vill att jag ska må extra dåligt när jag kommer hem och har missat en massa.

Bo har till exempel tappat en stor framtand, kommit in på trumskola och bestämt sig för att hon vill ha lugg. Så hon fick lugg.

Och Ben har slutat helt med blöja på dagen OCH lagt av med vällingen PLUS utvecklat helt sinnesjukt starka åsikter om vad han ska ha på sig. "BALA KLÄNNING Å TLOSOL" heter det oftast, men i dag var det visst FEZ som gällde också.

Jag har inte små bebisar längre. De kan själv uttrycka vad de behöver (även om Bens "behov" är ganska  lol ofta, lex glass till frukost, flygplan som enda rimliga färdmedel till Världskulturmuseet osv) och de kan bo hos farfar och farmor eller mormor och morfar utan oss i nästan en vecka utan att det går någon nöd på någon.

Vad hände med de här två små trollen?

lördag 9 juli 2016

Ett drygt dygn i Almedalen, fast det kändes som fem

I onsdags åkte jag till Visby för att göra mitt första, men förhoppningsvis inte sista, besök i Almedalen. Hanna anlitade mig som moderator för Läkarmissionens panelsamtal med Rädda Barnen och Plan International och om man anlitar mig får man hela Hellbjörn Schedwin, så jag och Kajsa åkte dit som ett team. På bilden ser man hur Kajsa spanar ut över stan. Helvete vad snygg den är.

Så otroligt vacker. Alla gator innanför mjuren såg ut så här.

"Sluta vara så snygg, Visby!" kunde jag skrika när vi till exempel gick genom Botaniska trädgården.

Men Visby tänkte aldrig sluta, utan då visade den upp en mjuröppning med havsglimt.

Kajsa har inte godkänt att jag lägger upp den här Kay Pollack-bilden på henne, men jag tycker att den är så härlig. Se påna, hur hon tar in livet.

Kullersten och trähus ...


... rosbuskar och får.

Pyntiga hus mot strandpromenaden och av kommunen uppsatta hängmattor för leisure.

Go inkludering på kyrkan, också. Med regnbågsjesus.

Men det var ju inte sevärdheterna som förde mig till Visby, utan panelsamtalet med de här smarta personerna: Emma Bergflo på Plan, Hanna Rosell på Läkarmissionen och Saman Saidi på Rädda Barnen. Samtalet handlade om hur organisationer kan skapa engagemang i sociala medier och få det engagemanget till konverteringar. Eller hur den empati som uppstår när människor blir utsatta för så kallat katastrofcontent kan omvandlas till givare. Så himla spännande ämne! Jag och Kajsa för-intervjuade en empatiforskare och jag lärde mig massa nytt om hur empati fungerar. Skulle kunna tjöta om det en hel kväll. 

Men nu var det inte jag som skulle tjöta, utan min uppgift var att hålla samman alltihop, hålla tiden och ställa initierade frågor. Jag var så himla nervös. Här står jag i samspråk med teknikerna innan. Väldigt darrig. Har nog lite scenskräck och är ganska ovan vid att prata inför folk. Särskilt med mikrofon. 

Vi var i Sidas tält och det var nästan fullsatt, trots den arla tiden klockan 10. (Folk festar rätt bra i Almis om en säger.)

I alla fall så gick det vägen. Det gick till och med bra. Folk antecknade och kom med frågor. Så jääävla skönt efteråt, när det var över och den stora uppgiften var till ända. Här står vi i Sidas photo booth och poserar med några av FN:s 17 globala mål. 

Vi hann också kolla in andra organisationers och företags montrar (i bild: en knasig igloo), lyssna på Jimmie (SD hade sin dag när vi var där, helvete vad illa till mods jag blir över att se deras logga på folk, den där jävla blomman är ett hakkors i mina ögon), Gudrun (bäst), Ebba Busch Thor (fast vi drog när hon började prata om "den värderingskris som råder i vårt land") och min gamla klassis Carina Bergfeldt som är ny USA-korre för SVT. Och så gick vi på mingel som min gamla arbetsgivare Spoon höll och det var supertrevligt och vi fick berätta om oss och jag tror att de flesta vi pratade med tyckte att vi var ett par ganska intressanta gamänger. Och så hade vi möte med en gender equality expert som sa att hon var lite pirrig för att träffa oss, men hallå, det är ju vi som ska vara pirriga. Gender equality expert på en myndighet, liksom. Så coolt. Berättar väldigt gärna mer om det om det leder till något. Hoppas. 

Almedalen är ett tokigt demokratiskt spektakel och det var jättekul att vara där. Nästa år vill jag vara där längre och bo på något gulligt ställe en bit utanför och ha med mig familjen.

Nu ska jag kolla ikapp internet och läsa in mig på vad som hänt i USA (hjälp, vad är det som händer?!). Jag har flängt så mycket senaste veckorna att jag missat nästan allt känns det som.