tisdag 6 september 2016

Jobbet och livet

I dag var ännu en dag jag bara vill rinna ner i soffan och spela two dots omedelbart efter jobbet. (Fast när jag säger "direkt efter jobbet" menar jag såklart efter hämtning, matlagning, konfliktlösning, handling och nattning.)

Jag och Kajsa (och vår nya stjärnpraktikant som började förra veckan!!!) håller på och sätter ihop en pangpresentation som ska förklara varför vi gör det vi gör. Vad är en norm och varför är det så viktigt för oss att kännas vid normer, prata om dem i oändlighet och försöka riva upp dem? Sådant. Vi har fått några försiktiga förfrågningar om att komma och prata om det hos olika organisationer och företag och har sagt gång på gång, till varandra, att vi verkligen måste sätta oss ned och få ihop allt. Men så har annat kommit emellan och vi har skjutit på det. Fram till nu, när vi fick en skarp förfrågan om att föreläsa för gymnasieelever och nu har vi en deadline.

Så i dag köttade vi hela dagen och fick ihop ett skelett till en presentation. Det är så knäppt att jag får hålla på med det här nu och att folk är intresserade. Nyp mig.

En inte lika rolig sak är att Bo verkar ledsen och jag kan inte få henne att berätta vad det är. Det kanske bara är att det är så mycket nytt och att hon blir trött av att gå i skolan. Eller så händer det något i skolan om dagarna som hon inte vill prata om. Jag minns hur det var i lekis (som förskoleklass ju hette back in the day) och att det förekom grupptryck och tydliga hierarkier (även om jag inte förstod det då). Och att man inte ville berätta för mamma eller pappa om allt som kändes fel eller ledsamt. Breaks my heart att se henne så låg och inte veta vad jag kan göra.

1 kommentar:

  1. Det är skitspännande att följa ert företag och vad som händer. Jag är så imponerad.

    Och vad gäller Bo förstår jag verkligen. Jag är inte bra på att hantera såna saker. Blir tjatig och jobbig, tror jag. Man blir ju så fruktansvärt orolig när man får en magkänsla.

    SvaraRadera