tisdag 28 juni 2016

Kroppen

Jag har så mycket att berätta! Låt mig börja med två åkommor jag drog mig på midsommar:

1. Vaknade med ögoninflammation. 

Detta var helt mitt eget fel. Till mitt försvar vill jag säga att jag tidigare aldrig påverkats negativt av gammalt ögonsmink och att jag var trött.

Jomen jag ville vara fin och rasslade fram en eyeliner från botten av den gamla glossyboxlådan jag har smink-jag-inte-använder-varje-dag i. Jag har andra eyeliners, men jag minns den här som extra bra, så jag blev glad när jag hittade den och tänkte "äsch, jag kör" när rösten i mitt huvud påminde mig om att man inte ska använda ögonsmink som är äldre än tre månader eller vad det är. Den här pennan hade kanske tre år på nacken.

Jag la ett tjockt lager katt på varje lock och bättrade på frikostigt under dagen och kvällen. Jag är ju en svettig tjej och smink rinner av mig.

Dagen och kvällen passerade i ett mysigt rus och klockan ett på natten pep det i babymonitorn varpå jag sa "jag nattar om Ben och sedan lägger jag mig" och gick upp på övervåningen och ... somnade bredvid Ben utan att passera badrummet ...

... och vaknade med svullna kaninröda ögon fulla av gammal sådan här. Helvete vad ont det gjorde. Lasson learned: man ska inte använda gammalt smink. Eller åtminstone inte tre år gammalt smink. I ögat. När man sover.

2. Svalde menskoppen med mitt kön.

En annan sak jag upptäckte på midsommardagens morgon var hur lite jag kände av menskoppen. Hade fram till dess alltid märkt av den lilla knoppen som ju ska sitta precis innanför de yttre läpparna. Men då: inte alls. Kände den inte heller när jag var på toaletten och började undra om jag glömt sätta tillbaka den efter sista tömningen. Och var la jag den i så fall?

Men när jag kände längre in, faktiskt så långt jag nådde med fingrarna, anade jag knoppen/koppen. Hur fan kunde den ha åkt in så långt?

Fick inte ut den och bestämde mig för att inte tänka på det på en stund. Vi var inte hemma och jag hade en heldag på Tjolöholms slott framför mig och jag ville inte inleda grävprojektet förrän jag var i säkerhet i eget badrum.

Väl hemma låste jag in mig och hukade. Och pillade. Och grävde. Alltså det var en arkeologisk utgrävning. Jag upptäckte delar av mig jag inte fanns. Outforskade rum. Men det gick.inte.att.få.grepp.om.koppen.

Google berättade för mig att en kopp inte kan försvinna in i kroppen och att man ska ta det lugnt och att alla får ut den förr eller senare (om man inte är balettdansös med extra bra knip, för då kan den tydligen fastna på riktigt). Men det hjälpte ju inte mig, för trots att jag hade nästan hela näven i mig gick det inte.

Det var faktiskt fruktansvärt och jag fick panik och grinade.

Sprang ner och skrämde barnen med mitt gråt och sa till Nils att "det kommer aldrig att gå" och hämtade de enda verktyg jag kunde komma på: sådana där långa barnmatskedar.

Med hjälp av mycket god vilja, lite våld och en av skedarna lyckade jag få fatt på knoppen och få vakuumet att släppa. Då gick det att dra ut den.

Var öm i två dagar efteråt.

Det har hänt mer saker, men jag ville berätta detta först. Återkommer!

14 kommentarer:

  1. Samma sak hände mig med menskopp! Använder aldrig mer.

    SvaraRadera
  2. Åh herregud vad läskigt! Båda sakerna men menskoppen var värst!

    SvaraRadera
  3. Gud vad otäckt med menskoppen! Hade fått sån panik.

    SvaraRadera
  4. Gud så otäckt, och förlåt men alltså jag skrattade även rakt ut vilket var otroligt befriande efter en rent överjävlig kväll med helvetesnattning av ungarna. Men fy så jävlig läskigt. Jag är #teamtampong – provade kopp en gång med tyckte att vacuumgrejen var så vidrig att jag inte klarade av det.

    SvaraRadera
  5. Plus: ÄLSKAR ATT DU SKRIVER OM SÅNT HÄR! Vet ingen annan som hade pallat. Jag älskart!

    SvaraRadera
  6. Åh fy helvete. Satt och googlade på menskopp hela denna kvälls nattning pga har vidrig svampinfektion och mens samtidigt just nu och tänker att jag borde prova kopp. Borde jag fortfarande det? I så fall nån modell med ring att dra i antar jag!? På tal om ögonsmink hade jag svår ögoninfektion förra våren. Fick åka till jourläkare på helgen. Berättade då att jag slängt allt ögonsmink hemma och läkaren tyckte det var överdrivet... Då snackar vi ändå bara typ en mascara och ett par grejer till... Oklart varför hon inte tyckte det var bra gjort.

    SvaraRadera
  7. WAAAAAAAHHH! Kved rakt ut när jag läste detta, sån panik!!! (Also: what Miriam said, älskar att du skriver om'ett.)

    SvaraRadera
  8. detta är varför jag inte vågar mig på menskopp. har dessutom en dålig bäckenbotten och denna komb känns: wiiiiiiläskigt. men som de andra säger: tack för att du skriver!

    SvaraRadera
  9. Men gud så sjukt med menskoppen! Har aldrig hört att det skulle kunna hända!

    SvaraRadera
  10. Jag visste inte heller att det kunde hända! Eller att jag var så ... stor där inne. Att det fanns så mycket att rota runt i. Eller att väggarna kändes så som de gjorde. Så mycket nya intryck.

    Jag kommer att testa koppen igen, men jag kommer att vara extremt försiktig när jag stoppar in den och jag kommer inte att sova med den.

    SvaraRadera
  11. Men WHAT!? Har heller aldrig hört talas om det... Shit så obehagligt!
    Jag som är team menskopp 100% men det där förstår jag skulle kunna få vem som helst att tvivla.

    SvaraRadera
  12. Jag är team menskopp till tusen, men första gången jag använde tryckte jag in den för långt och fick inte heller ut den. Var tvungen att be min dåvarande att dra ut den (hade förträngt det där med vacuum). Han gjorde det glatt (mina män har alla varit smått fixerade vid mens av någon anledning), slet och drog och ja... det var blodbad i badrummet efteråt. På mig, på honom, på golv och väggar. Skitkul =)

    SvaraRadera
  13. Men fyfan vad läskigt! Nu vågar jag inte prova!
    Det där rotandet har jag också fått pyssla med en gång när en tampong försvann. Hittade den typ i livmodern.

    SvaraRadera