tisdag 15 september 2015

Och så går några dagar ur våra liv

Nu tror jag inte att de ungefär 2 000 som läser här har tuggat ner sig till nagelbanden i förtvivlad förväntan på mitt nästa inlägg, men en person (vink vink, Johan) undrade hur jag mår, så här kommer ett allmänt babbel om absolut ingenting eller egentligen allt:

Katten Smilla var inne hos oss två dygn på raken efter att vi kom hem och han spann och låg i knä och var som förbytt. Förstod han hur nära det var att han strök med? Fattade han att hans öde låg i mina händer? Varför var han då inte hatisk mot mig?

Sedan gick han ut och har bott hos Bosse ett par kvarter bort sedan dess. Jag får sms.

Bo mår mycket bättre så här sex dagar in i penicillinkuren. Eftersom hon ska ha tre doser per dag och förskolan inte vill ge penicillin så får hon vara hemma. Bless bless bless farmor Maine som kommer hit och bor med henne så att jag och Nils kan gå till jobbet. Jag veeet att chefer inte får bli sura över att man vabbar, men det känns som att de blir det ändå.

På tal om jobb så har jag en ny kund och till skillnad mot hur det vanligtvis går till på mitt jobb, där en annan reklambyrå som säkert har kontorshund bestämmer den stora idén och sedan passar vidare den till oss på den digitala byrån för att "webbifiera den", så får jag här komma på idéer. Eller, det förväntas till och med av mig att jag ska komma på idéer. Så läskigt! Men också roligare och tiden går mycket fortare och då är det snart helg igen.

Har dock väldigt svårt att slå bort tankarna på "vad är det vi håller på med egentligen" när jag sitter på jobbet och tänker på varumärken. Det är inte helt lätt att övertyga mig om att det jag gör är viktigt eller bra. Om en säger.

Ben har förresten fått hostan. Hostade tills han spydde häromnatten och han har redan varit hemma i tre omgångar sedan han gick tillbaka till förskolan för en månad sedan. NU ÄR JAG SÅPASS RÄDD ATT DET SKA HÅLLA I SIG I TVÅ MÅNADER SOM FÖRRA HÖSTEN.

Alltså jag orkar inte att de blir så här sjuka av förskolan. Funderar allvarligt, som i att vi ska göra ett försök på riktigt, på att sätta Ben i kö för en dagbarnvårdare i stället. Så att han får gå hos en sådan när Bo börjar skolan nästa år. Bo var aldrig sjuk så här mycket när hon gick hos sin dagbarnvårdare i Linné.

Jag spelar wordfeud mot en Ali Esbati och jag tror verkligen att det är DEN Ali Esbati. Har googlat honom (as you do) och han nämner wordfeud flera gånger i sin twitter. Han slår mig. Det är lite surt.

Jag heter Hellbjörn på Wordfeud om någon vill spela.

Jag har sådana jävla PMS-känningar nu. Och det spelar liksom ingen roll att jag vet att det är PMS, jag kan liksom inte tänka bort fladdret i övre bröstet eller oron eller det dåliga humöret. Helvete vad irriterad jag blir på människor. Stackars Nils.

Det var väl det, ungefär. Satan vad trött jag är. Kan en natt helt utan sömn påverka en så här en vecka senare? Dagen efter "dygnandet" sov jag ungefär 19:30 till 06:30. Trodde att jag sov ikapp mig då.

3 kommentarer:

Ropaintehej sa...

Hej!
De borde verkligen ha upplyst dig om att du kan ge dosen efter dagis (kanske inte om man hämtar 17:30 dårå) och ändå ge kvällsdosen som vanligt. Ingen fara alls.
Kämpa på.
Puss

Katten sa...

"när Bo börjar skolan" -Hjälp!, va tia går.
Vi (och folk i allmänhet) borde bo i kollektiv och hjälpa varandra.
KRAM

Maria sa...

Åh, jag frågade läkaren som skrev ut medicinen om vi kunde ge vid 16:30 och sedan 19:30, men hon sa att det inte var bra.