onsdag 10 juni 2015

Live through this

Klockan är strax efter halv nio och det känns som att jag redan jobbat två pass på raken. Dessa morgnar. Denna kränkta lilla vita man och hans morgonsura storasyster. Puh. Vet inte vilken brottningsmatch som var snyggast; den när solkrämen eller byxorna skulle på. Skrik och panik och sen ankomst till frukosten på förskolan, trots att jag gick upp kvart över sex för att förbereda påklädning_och_forsling_av_barn så att det skulle gå smidigt.

Knäppt att gnälla över det här, det är jättemånga som alltid är ensamma med sina barn, men jag är så ooovan.

Och så läggningen då. Den tog en och en halv timme och han var arga räkan väldigt stor del av den tiden. Fick gå ner till källaren och bära honom till sömns, för att åtminstone Bo skulle få somna. Bära en tvååring till sömns är rätt tungt.

Sedan vaknade han och fick ett nattskräcks/affekt-anfall som varade i en timme, den ohärliga tiden tre på morgonen.

Fy fan.

Men nu är jag på jobbet och jag har en burk med sådana här äggmuffins i kylskåpet, så jag får äta frukost i lugn och ro helt utan barn. Det ska nog bli något bra av den här dagen också.

Ps: Nils, hoppas verkligen att du inte läser det här förrän du kommer hem, för det är egentligen förbjudet att berätta om jobbiga nätter osv för den förälder som är borta. Det är sedan gammalt.

Ps igen: jag kan verkligen rekommendera att göra en omgång äggmuffins. Det är superenkelt och så har man god och mättande frukost som blir klar på en minut i mikron sedan. Funkar säkert även att äta kallt. Man bara blandar ägg, någon vätska (jag tog lite matlagningsgrädde), salt, peppar, ost (jag tog Västerbotten) och vad man vill egentligen (jag pyntade denna omgång med babyspenat). Häll upp i en sådan där plåt med muffinshål. Ni vet, en sådan här:

... och kör i ugnen till dess att de rest sig och fått fin färg. Jag kör kanske 190 grader i en kvart-tjugo minuter.

Inga kommentarer: