tisdag 23 juni 2015

Eller som Beatrice Eli själv sa: det är ett vidrigt sätt

Kollade förresten på Nyhetsmorgon i morse, som en kan göra under vabb, och blev som vanligt lite förvånad och mycket arg när en journalist använder uttrycket starka kvinnor om ... ja, kvinnor som inte är muskelbyggare. I det här fallet Beatrice Eli. Hon beskrivs ofta som en stark kvinna. En kvinna som gör det hon vill göra. Eller som har ett eget uttryck. Eller som väljer att tro på talangen. Eller VAD DET NU ÄR som gör att journalister måste använda uttrycket stark kvinna. Fan vad arg jag blir. Okej när random rando säger det, då kan jag vara saklig och dra igenom varför det inte är en bra sak att säga. 

Som att ...

- Det cementerar bilden av att en kvinna som är stark är en udda fågel. 
- Alltså jag menar att när man beskriver en person som en stark kvinna förutsätter lyssnaren medvetet eller omedvetet att en epitet-fri kvinna är svag. Att kvinna = svag, men här har vi en stark kvinna. 
- En man beskrivs oerhört sällan som stark om det inte handlar om fysisk styrka. En man som gör det Beatrice Eli, eller för den sakens skull hennes flickvän Silvana Imam, gör skulle aldrig beskrivas som en stark man. Det är ett litet tips, att om man är osäker på om ett epitet eller attribut är okej så kan man testa att använda ordet om en man och se hur det känns. Känns det udda så kan man låta bli. Så blir allting lite bättre.
- Var var jag nu.
- Jo, det är lite samma mekanismer som ligger bakom varför det blir kränkigt när man säger white trash. Undermeningen blir att det som "bara" är trash automatiskt är svart. Säg inte white trash heller. 
- För övrigt är det väl ändå ett jävla attributande när det gäller kvinnor som gör saker. Det är kvinnliga fotbollsspelare, tjejband, kvinnor som har kvinnosaksfrågor. Om man vill att människor överlag ska få vara fria måste vi sluta ge folk så mycket attribut. Som stark kvinna. För att hon har en jävla röst? Helvete, nu blir jag arg igen. 

I alla fall, jag kunde hålla mig saklig ganska länge, men det var för att jag föreställde mig att jag pratade med en icke-journalist.

Men när tusen på tusen journalister fortsätter att beskriva Beatrice Eli och Silvana Imam och andra artister med ... ja, som ni ser är det svårt för mig att säga vad det är som gör att de måste beskrivas som starka. Journalisterna kan oftast själva inte ens beskriva det, så varför i jesu namn måste de hålla på. Åh. 

7 kommentarer:

Johanna sa...

Word på den!

Maria sa...

<3

Åsa sa...

En stark kvinna - Lite som en trädkantad allé?

annanjohanna sa...

Åh, tycker du har så rätt! Irriterande!
Jag har också alltid avskytt uttrycket "white trash", blir så illa berörd när vänner som jag tycker om och respekterar använder det. Men jag har alltid tänkt på det som en i första hand väldigt nedsättande term om människor som kommer från en lågstatusklass, vilket det ju också är, men tack för att du vidgat min förståelse, för klart att det även är en rasistisk term på det sättet du beskriver. Försöker säga till folk när de använder det uttrycket, trots konflikträdd, men känns som det inte händer lika ofta som för ett par år sedan, då vissa verkade tycka det var typ ett hippt ord eller något. Iaf, tack för att du blir arg och irriterad, du är nyttigt bra i min värld!

f sa...

tack! jobbar på ett ställe som använder det uttrycket om sina kunder och jag har alltid känt mig så sjukt obekväm med det. eftersom det används så himla POSITIVT har jag tvivlat på mig själv i frågan, men du gjorde det hela konkret och tydligt. mycket bra!!

Maria sa...

Åsa - nja, inte riktigt ändå. Alla kvinnor är inte starka. Eller svaga. Eller fina eller fula eller dumma eller snälla eller uppkäftiga eller ljuva osv.

Annanjohanna och f - tack för era fina ord. Vad glad jag blir.

plingman sa...

Men GUD jag har ju använt White trash utan att tänka på vad jag eg säger (länge sedan dock, innan mitt feministiska uppvaknande).
Bra skrivet!