onsdag 4 mars 2015

När ska han vakna? Hur många timmar får jag? Hur kommer jag att vara i morgon på jobbet?

Jag gick upp fem i morse för att hinna med tåget till Stockholm och kom hem från jobbdagen alldeles nyss och i natt ska jag sova med Ben och sedan ringer klockan strax efter sex. Jag har lite svårt för att inte grina för jag är så trött och känner mig uppgiven, men jag har i alla fall köpt en fin present till Bo. Hennes första motorsåg, åh.

3 kommentarer:

  1. Åh usch jag känner igen känslan och tycker verkligen synd om dig. Hoppas ni får rätsida på bens sömn. Kanske bup är rätt instans? Tills vidare tycker jag att du ska ta bort lediga onsdagar och jobba mindre varje dag. Så att du har mer luft i sitt schema.känslan av att om det blir en kass natt kan du sova till 8. Eller gå tidigare och vila en timme innan du hämtar barna. Jag vet inte om ni har en rättvisegrej du och Nils om arbetstider, att det blir orättvist mot honom. I vår familj sover den ene bättre än den andrre ( som är jag). Hen behöver mindre sömn och störs mindre av dåliga nätter. Då har jag ibland jobbat mindre för att ta igen. Nu jobbar jag mer när sömnen funkar. För oss är det som om vi ska bära ngt tungt upp för en backe. Är det mest rättvist att båda bär lika mycket om den ene är starkare? Då blir det ju lättare för den starkare. Vi tycker att vi bär i förhållande till styrka istället. Och när det gäller sömn är jag den mindre starka. Jag får som du en ångestspinn och det spiller övergå allt.

    SvaraRadera
  2. Jag tror att jag skulle bli mer stressad av att jobba kortare dagar. Att alltid behöva gå först och tacka nej till eller lämna mitt under eftermiddagsmöten. Fast jag bara gissar nu. Det kanske skulle vara bra.

    Jag jobbar 80 procent och han 100 för att han är ny på sitt jobb. Tanken är att vi båda ska jobba 80 procent när han kommit in i sitt och fått en fast anställning. Och om det funkar ekonomiskt. Om en av oss behöver jobba heltid pga pengar så kommer vi att bytas av, varje halvår eller så.

    SvaraRadera
  3. Men du skulle ju jobba lika många timmar som nu? Det du lösgör är ju de timmarna barnen nu är med dig på onsdagar. De timmarna får du: att sova på, dricka te eller fundera . Du verkar ju liksom gå under av stress utifrån då låter det liksom lite konstigt att inte ge DIG tid? Du jobbar ju heltid nu inte 80%. På jobbet fyra dagar och i hemmet en dag. Jobba 80% på riktigt tror jag. Det låter lite som att ditt tempo nu med sömnlösa nätter riskerar att leda till att du blir sjukskriven en längre period. Förlåt om det låter hårt men du har mer symptom på utmattning och ångest än jag tror jag hade när jag blev sjukskriven för att vila upp mig. Varje dag som du driver dig själv med ångesten i bröstet riskerar att bli ytterligare nga månader rehab. Om du blir stressad över att gå tidigare från jobbet, gör inte det. Jobba 6,5 om dagen i ett lugnare tempo. Senare morgon, längre lunch osv. Dra ned på tempot innan du kraschar. Jag är övertygad om att om du går till företagshälsovården och berättar om din ångest och din sömn blir du sjukskriven på stört. Det handlar inte bara om ditt barns sömn utan konsekvenserna på din hälsa. En bekant orkade inte resa sig upp en dag, efter småbarnsåren sömnlöshet och tufft jobb. Hon blev inlagd på psyket och en två år lång rehab började. Hon kommer aldrig mer jobba i fullt tempo. Hennes man fick ta allt ansvar för familjen i två år och blev också rätt sliten. Nu blir du kanske skrämd. Men de symptom du nämner i din blogg är de som de i artikelserien om utmattning i svd just nu avser när de pratar om varningssignaler.

    SvaraRadera