tisdag 6 januari 2015

Nattens frukt

Klockan halv åtta somnade han, ganska smärtfritt.

Klockan tio la jag mig, efter en ångestriden kväll. Jag mår liksom dåligt av tanken på att sova med ett av mina barn. (Och när jag sover med det andra får jag ångest om jag inte somnar direkt, eftersom jag då MÅSTE PASSA PÅ när jag får chansen till sömn, kul liv.)

Mellan tio och halv tolv läste jag i sista Cirkeln-boken och försökte somna.

Klockan tre vaknade Ben.

Mellan tre och fyra försökte jag få honom att somna om genom att 1. vyssa i själsängen, 2. ligga bredvid i storsängen, 3. bära omkring och sjunga.

Fyra tog jag med honom ner och gjorde välling.

Försöker med storsängen igen efter välling, funkar inte.

Försöker med bärselen. Då kommer en oannonserad hostattack.

Mellan halv fem och fem hostar han. Till slut tills han spyr.

Nya kläder till samtliga inblandade i team Nattens frukt.

Vid fem sätter jag på Babblarna på mobilen. Det gör honom först lugn, sedan ivrig.

Bär honom igen. Sjunger.

5:20 — han sover.

Nu ska väl jag också sova, men jag är liksom ett vrak. Uppstressad, ledsen, konstig.

Fan vad svårt det är att funka just nu. Hur gör folk?

18 kommentarer:

Eller nåt sånt sa...

Fan alltså. Jag tycker så jävla synd om er. Sådär ska det ju inte vara!

Anonym sa...

Jag tror inte att "folk" har det så där. Har ni varit hos någon barnläkare? Det låter tycker jag som att något inte riktigt stämmer.

Eva sa...

Usch och fy! Tycker så synd om er. Våra nätter är inte heller roliga just nu men sådär hemska är de inte.

Anonym sa...

Jag gjorde som du gör. Men Det var fel väg. Jag borde varit sjukskriven. Hade ångest och panik grät och blev såsmåningom apatisk. Min äldsta sov i 40 minuters perioder och skrek sen/ var vaken i 40 minuter osv nätterna igenom. Hon hade ständiga öroninflammationer tills hon var 8. Sen blev sömnen bättre. Jag tycker du ska beställa tid hos en öronläkare inte vårdcentralen! Öronmikroskop krävs för diagnos hos små barn. Sen prata med BVC, be om psykologhjälp. Sjukskriv dig!

Emma sa...

Alltså, det är ju inte konstigt om du känner ångest! Tror fick inte att det är något farligt/allvarligt fel med Ben. Om jag var du hade jag åkt in till barnakuten på stort sjukhus, här i Stockholm Sachska på Södersjukhuset. Där hade jag krävt att då bli inlagd under så många dagar och nätter det skulle krävas tills ett proffsigt team tagit alla prover, upplevt de hemska nattimmarna med dig och hjälpt dig/er! Hävda din rätt som förälder och skattebetalare, ni måste för fasen få hjälp nu! Lycka till och stor kram

Emma sa...

Och här kommer texten igen, utan alla telefonstavfel: det är ju inte konstigt om du känner ångest! Tror dock inte att det är något farligt/allvarligt fel med Ben. Om jag var du hade jag åkt in till barnakuten på stort sjukhus, här i Stockholm Sachska på Södersjukhuset. Där hade jag krävt att få bli inlagd under så många dagar och nätter det skulle krävas tills ett proffsigt team tagit alla prover, upplevt de hemska nattimmarna med dig och hjälpt dig/er! Hävda din rätt som förälder och skattebetalare, ni måste för fasen få hjälp nu! Lycka till och stor kram

Marie Hammarberg sa...

Hej! Va jobbigt ni har det :( har du sökt hjälp för sin egen ångest? Tänker att det måste vara så svårt att försöka lugna en annan lite människa om en själv är såpass ångestladdad som du beskriver? Andra saker jag funderar på (men som ni säkert redan testat) ge välling direkt han vaknar? Spela lugn musik? (mitt barn blir ofta lugn av Annie lennox "why". Fråga mig inte why. :) kanske helt onödiga råd detta, då får du helt bortse. Stor kram och lycka till.

Anonym sa...

Jag tycker så synd om er, det måste vara så himla jobbigt för alla. Hoppas hoppas att det vänder snart. Kram emma

Anonym sa...

Hej!
Jag tycker det låter helt vidrigt och för mycket. Alla/de flesta har det väl sådär när bebisen är liten (månader) och i perioder men inte konstant. Jag förstår din känsla av att sömnen blir helt konstig när du väl får chansen (jag blev skitstressad av det när mitt barn var litet). Det håller på att släppa men det krävs ju att man börjar "lita" på sömnen igen.
Går det att bli sjukskriven på deltid och typ börja senare så du får marginal? För du har ju ångest men mycket skulle nog bli lättare bara Ben började sova! Alltså, även i dig... Hoppas hoppas hoppas att det ordnar sig. Känns verkligen för mycket!
Kram
Maja på Hisingen

Knut och kofta sa...

Å! Nu måste ni ju få hjälp!! Ni kan inte ha det sådär… Som någon skrev innan i tråden, kan ni inte få hjälp på barnkliniken, för att få nätterna observerade? För Bens skull!! Jag tycker så synd om er!

Hanna sa...

Var rädd om dig! http://www.naturvetarna.se/Om-oss/Tidningen-Naturvetare/Artikelarkiv/Nr-2-2014/Ingen-tackar-dig-nar-du-blir-sjukskriven-/

Hanna sa...

Oj vad konstigt det såg ut i min telefon, hoppas det var läsbart.

Anonym sa...

Hej!
Som många andra säger här: stå på dej, kräv utredning. Normalt är en sak, det här är för mycket. Att dessutom två vuxna ska behöva bli riktigt sjuka, näe... För det är ju det som händer om ni aldrig får sova, ni blir också sjuka.
Kraft och kärlek till er, stå på er!
Nina

Anonym sa...

Jag tycker så himla, himla synd om er och håller med om att ni måste få hjälp. Att det strular med sömnen när bebisar är små, ja. Men detta är mycket mer än så. En bra barnläkare behöver ni träffa. Har tips om ni bor i Sthlm? /Åsa

HejhejSara sa...

Hej! Jag tror inte heller att folk har det som ni. Er situation är extrem och inget som någon ska behöva ha som vardag, särskilt inte som att samtidigt förväntas prestera på jobb. Jag fattar verkligen inte hur ni tar er igenom vardagarna? Önskar att jag kunde servera en snabb lösning men kan tyvärr bara säga som många ovan: Sök hjälp! Jag hoppas innerligt att ni ska få lugnare nätter snart. All styrka & pepp till er!

Anonym sa...

Har aldrig kommenterat här eller någon annanstans förut men måste komma ut ur garderoben som die hard fan av din blogg nu. Också jag är förälder åt ett barn som Ben (vad gäller sömnen alltså). Ett barn som nu fyllt tre och faktiskt har perioder på en eller flera veckor med helt okej nätter. Så jag skriver detta både för att ge dig hopp, lite en-röst-från-framtiden-scifi sådär, och för att säga att ni inte är ensamma i det ni går igenom. Däremot knäckte vi aldrig koden, mitt barns sömn (som fortfarande är skakigare än de flesta jämnårigas) är och förblir en gåta utan uppenbara fysiska orsaker. Men ni verkar ju ha en del ledtrådar i form av öron etc så jag håller med ovanstående kommentar, ockupera landstingskorridorerna tills ni fått all hjälp ni kan få. Det skulle göra mig oerhört lycklig om en smula av mina skattemedel gick till en olyckssyster. Jahapp, det här blev ju jävligt svamligt. Visste att det fanns en väldigt god anledning till att jag aldrig kommenterar bloggar (sa jag att jag inte sovit så mycket de senaste tre åren?). Men i alla fall: https://www.youtube.com/watch?v=pG1gi15mjec

Alex sa...

De flesta får nog sova mer än så där. Du/ni är ju så jädra tappra och kick ass och fan, ni skulle bara veta. Unnar er så att det rätar till sig. Kan liksom inte se hur nån hade roddat detta bättre, och jag tycker då att ni fixar det bra, så långt mkt bättre än jag tror att jag gjort.

Ni måste ju dock få hjälp, för detta kan ju omöjligt falla in under det ändå rätt breda spannet "det är nooooormaaalt".

Kram på dig, hoppas jag får bjussa på öl nån gång.

Maria sa...

TACK ALLA FINA! Blogg är bäst, har jag alltid tyckt.

Alex - jag skulle gärna ta en öl! Så fort jag fått sova lite… Bor du i Göteborg?