onsdag 14 januari 2015

Aj, mitt hjärta

Uff, i dag var det inte lika roligt att skola in Ben. Han var ledsen när jag lämnade vid nio (han skrek efter mig och jag bara gick) och jag blev inringd för tidigare hämtning eftersom han var jättetrött och ledsen när det var dags för lunch vid elva (han ville inte äta lunch). Och hans kanin var helt lerig, eftersom han behövde tröst av den när de lekte ute.

Aj, vad ont det gör. Han fattar kanske inte varför jag lämnar honom där. Och även om han gör det så kan han inte berätta hur han känner inför det, för han har ju inget språk.

Fan också vad fel det känns som att vi lever just nu. Låt mig hemskola barnen (eller åtminstone det lilla). Gör mig självförsörjande, tack. Enligt Underbaraclara ska det ju vara superenkelt. Bara att bestämma sig.

4 kommentarer:

  1. Åh aj, har känt detsamma ibland. Hoppas det blir bättre snabbt! (Började nästan gråta nu när jag läste att hans kanin var lerig). Styrka skickar jag! Sannolikt kommer han snart gilla att gå dit. /Åsa

    SvaraRadera
  2. Kan man inte bli löjligt provocerad av "Underbara" Clara vid såna här tillfällen?!

    Kämpa på. Jag hatade inskolningen och tänkte hundra gånger att jag inte orkade. Grät varje dag på väg till jobbet med den tunga känslan i hjärtat av längtan efter min lilla pojke (som ändå hade jättebra dagar på förskolan bara den hemska lämningen var över...)

    SvaraRadera