tisdag 30 december 2014

Nyläst

Jag har läst Dora Bruder av Patrick Modiano. Nobelprisvinnaren, ni vet.

Jag får alltid årets vinnare i julklapp av min farmor (min kusin får Augustprisvinnaren och min bror får typ Zlatanboken) och det är en så fin tradition. (Förra årets Alice Munro gav mig så många bra stunder.)

Vad jag tyckte om boken, helt kort:

Jag förväntade mig mer. Det är ändå ett ok att bära, nobelpriset.

Läs den här boken:

JA   NEJ   NJA

Nyläst

Nu blir det två bokinlägg på raken, men det får blir så - lite tråkigt - för jag vill få in min 2014-läsning på rätt sida året.

Jag har läst A million little pieces av James Frey. Det är en historia om en man som kommer över ett/flera missbruk samt massa gamla familjetrasor. Den gavs ut som en biografi och blev en Oprah-bok, men sedan kom det fram att han var mer fiktiv än biografisk när han skrev den och så blev det massa kontrovers. Oprah-kontrovers. Finns på www.

I alla fall:

Vad jag tyckte om den, helt kort:

JAG ÄLSKADE DEN.

Läs den här boken:

JA   NEJ   NJA

Om detta må vi berätta

Jag har inte slutat blogga, men under julhelgen har jag varit till såväl Nils hemort (Halmstad) som min (Kristinehamn) och inte haft dator elller ork nog att göra något bloggigt. Men nu är jag hemma och här kommer en recap:

Julafton tillbringades i Halland och då fick vi träffa tomten. Det var ett genidrag att låta en granne tomta, för det gjorde att Bo svalde det med hull och hår. Förra året förstod hon att det var MORFARTOMTEN, men i år var hon övertygad om att vi hade en av de riktiga (HUNDRAÅRSTOMTEN!) på besök.

Iallafall. Barnen reagerade olika. Medan Bo gjorde det här:

Så såg Ben ut så här, i säkert femton minuter.


I Värmland var det snö och det var första gången Ben upplevde det, åtminstone utanför barnvagn. Han var ... skeptisk.


Bossa däremot: WIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII.

Annars har jag läst två böcker (A million little pieces och Dora Bruder) samt beställt den här vinterkappan från Modcloth. Hoppas slippa tulll och älskar att vara hemma igen. Ungefär så. Puss.

torsdag 25 december 2014

Nyläst

Jag har läst Var det bra så? av Lena Andersson. Hon som skrev Egenmäktigt förfarande.
Var det bra så? är Lena Anderssons debutroman och handlar om att växa upp i ett av Stockholms miljonprogram för ett tag sedan. Kanske på den tiden då Lena själv växte upp i Tensta?

Vad jag tyckte om boken, helt kort:

Fan vad bra den är. En superkort (som i jättetunn) och superstark upplevelse.

Läs den här boken:

JA   NEJ   NJA

onsdag 24 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 24

Det känns fel att klaga på den här fridfulla julaftonen, men en dålig grej får jag väl ändå yppa. För att liksom knyta ihop den här julkalendern.

Att jag inte lyckades natta övertrött lillebror samt otacksamheten hos en fyraåring kämpade om titeln dagens sämsta. Den vanns av: den otacksamma fyraåringen.

Okej visst, hon tackade och var glad för alla klappar, men när det närmade sig läggdags var allt fel ändå. Trots ny cykel och massa roligt lego så var det INTE BRA och hon var LEDSEN, men kunde inte förklara varför.

Och så kan det ju vara ibland och så får det väl vara, men i kväll tappade jag humöret på den otacksamma surisen och kan ha sagt något om att tomten söker upp barn som inte är snälla efter julafton och tar tillbaka deras paket.

Jaja, men annars var det mesta bra i dag. Och därmed är Världens sämsta julkalender till ända.

tisdag 23 december 2014

Ett öra rött

Visst var det ett styck inflammerat öra. Men det var inte sååå farligt, så läkaren tyckte att vi skulle köra smärtdämpande och nässpray och se vad som händer. Fick dock penicillin som vi kan hämta ut om det krisar.

Nu på dagen har han i alla fall varit glad. Och snabb. Det blir nog bra det här, lille öronbarnet.

Världens sämsta julkalender, lucka 22 och 23

Hej, jag lyckades inte upprätthålla min julkalender hela vägen, för i går var Ben så himla ledsen. Han somnade vid kvart över sju och lät oss äta middag i lugn och ro, men sedan brakade det loss. Jag vet att jag har sagt det förr, men nu är det sant: jag har aldrig sett honom så paniskt hysteriskt spänd och förtvivlad förut. Kunde inte göra någonting för att få honom att sluta gråta. Fick inte ens kontakt med honom. Blicken någon annanstans.

Hade det inte varit för att han kliade i ena örat tills det blödde hade jag gissat på panikångest. Men nu var han där och drog, så det är väl öroninflammationsrelaterade smärtor igen. Halv två ska vi få träffa doktor.

Om det är öroninflammation så är det dagens sämsta. Gårdagens sämsta är det jag beskrev ovan.

Ska försöka sova lite nu medan Ben vilar och Bo bygger pepparkakshus med farmor och farfar, men jag har någon slags ångest i kroppen så det är svårt. Plus att Bo precis ramlade från en pall ute i köket och gallskrek och jag sprang ut och försökte fråga hur det gick, men Bos farfar bara svarade att "det gick bra, det var ingenting, det gick SÅ bra så" varpå jag fräste HON får berätta hur det gick, varpå han lommade iväg, säkert sur på mig. Och det var väl kanske onödigt, men jag har väldigt lite utrymme för tålamod nu pga ingen sömn.

Och jo, det gick bra med Bo, men det måste ha gjort jätteont, för hon hulkade att det gick "ganska bra" och annars brukar allting bara vara "INGEN FARA MAMMA VET DU VÄL" oavsett fall.

Aja, god julstämning på er allihop.

söndag 21 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 21

Jag är så glad, för det är jullov och jag har hängt hela dagen med barnen och är sådär gött utmattad som jag bara blir efter en dag med dem och Ben sov riktigt bra natten till i dag och i natt är min sov-natt. Och det är jullov! Sa jag det? Vi har en ocean av varannan sovmorgon framför oss och massa häng med folk som har famnarna redo för Ben.

Ja, mitt mående påverkas rätt mycket av sömn samt avlastning nu för tiden. Så är det.

Men en dålig grej mitt i allt det här, då. Det är ju ändå världens sämsta julkalender det här.

Dagens sämsta är att min dator ballat ur. Nästan ingenting funkar på den. Och inte ens ettor och nollor-geniet Nils rår på den. Blä. Finns väl inga tråkigare pengar än de som "måste" läggas på ny teknik.

I alla fall. Det är ett väldigt litet problem. Jag är väldigt lite ledsen över det. Men ändå: dagens sämsta.

lördag 20 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 20

Dagens sämsta är att jag gjorde det här. Trodde att jag kunde ställa om klockan med en hand (Ben i andra handen), men nej, Krasch, boom.

Gud vad vi har slitit på grejerna vi fick efter Nils farmor. Ryamattan som vi kasserat. Teakbordet som inte ser ut som det gjorde på de sidor där barnen ätit. Och så klockan nu. Jaja, nu har sakerna leeevt i alla fall. Eller något.

fredag 19 december 2014

Känsla: som barndomens pirr

Tjena! Nu sticker den här flappern iväg på julfest med Gatsbytema och sedan direkt vidare på jullov.

Världens sämsta julkalender, lucka 19

Dagens sämsta är att jag inte vet hur jag ska orka julfesten i kväll eller ens jobbdagen som leder fram till festen, för jag sov tre upphackade timmar i natt. Och det var inte ens Bubbas fel. Han sov superbra och vaknade bara fyra-fem gånger. Okej, att han tydligen hade mycket att stå i och behövde gå upp redan 4:45 var väl inte superkul, men fram till dess sov han som sagt ovanligt fint.

Så om jag bara hade somnat när jag la mig, strax efter 22, så hade jag kunnat få nästan sju timmars sömn med endast några få uppvak.

Men nej, tydligen har jag blivit rädd för mitt barn. Eller i alla fall för att sova med det. För det enda jag kunde tänka var "snart vaknar han, snart vaknar han, snart vaknar han", alternativt "men gud, varför vaknar han inte, andas han verkligen, måste in och kolla" osv.

Blä, jag är sämst på att sova.

Dessutom är jag tydligen lunch-hungrig vid det späda klockslaget 9:10.

torsdag 18 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 18

Dagens sämsta är att jag vet att det finns en säsongsavslutning av The Fall där ute på www, men jag får inte fatt på den. Gngggngnnggg.

onsdag 17 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 17

Dagens sämsta: att tvätta bort bajsränder efter andra människors toalettbesök.

Ni vet, man går in på jobbtoaletten och låser om sig och först då upptäcker man att det är bajs i toan. Då vill man ju inte springa ut och möta nästa person i kön som tror att man är en sådan där som inte tar rätt på sin egen skit. Så man tar ett papper i handen och lyfter upp toaborsten och vispar runt, trots att det inte är ens egen avföring. Hatar det. Har gjort det två gånger i dag. Sämst.

Som när man hittade en peng i en byxficka när man var liten

Herregud, här sitter jag och myser åt att det bara är några få jobbdagar kvar före jullovet, men jag har helt missat att detta är den SISTA ONSDAGEN JAG JOBBAR kanske … NÅGONSIN.

Det är ju helt otroligt.

Den här hösten har varit så fenomenalt jobbig att det har varit svårt att ta in att den någon gång skulle ta slut och gå över i vinter som kommer att gå över i … det nya livet.

Det nya livet börjar i januari och då sker följande förändringar:

- Ben börjar på förskolan (i samma hus som Bo, men på avdelningen bredvid)
- Nils börjar på nytt jobb
- Jag går ner i tjänst och kommer att vara ledig varje onsdag

Egentligen hade vi tänkt att Nils skulle gå ner i tid och att jag skulle jobba kvar på 100 procent, på grund av olika orsaker, men eftersom Nils byter jobb nu så ändrar vi oss. Och inte mig emot, hell to the hell vad härligt det ska bli att vara ledig mitt i veckan, varje vecka.

Jag föreställer mig att jag och kidsen chillar hemma på förmiddagarna, kollar Barnkanalen (när Ben nu lär sig uppskatta teven) och får saker gjort som typ tvätt, städ och röjning av skit. Och att jag och Bo har en mysig stund med pysselböcker (jag ska få lära Bo att skriva nu, har hon avgjort) när Ben sover och att vi sedan drar ut på äventyr. Till exempel till Liseberg eller Världskulturmuseet eller Universeum, som alla ligger i närheten av Nils nya jobb. Och att vi sedan möter upp pappa Nils och lallar hem tillsammans, som lyckliga familjen.

Så. Precis så föreställer jag mig att det ska bli.

Gud vad det kommer att bli skönt. Vilken ynnest att kunna välja att gå ner i arbetstid.

(Sedan kommer det nya livet också att behöva innebära stenhård disciplin och planering för att få ihop alla hämtningar och lämningar och middagar och så vidare, men det är ju en annan sak.)

tisdag 16 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 16

Dagens sämsta är att jag kom på att jag kommer att missa På spåret på fredag då två bussiga favoritpersoner reppar i varsitt lag: Lina Thomsgård och Martina Thun. Hoppas-hoppas att Nils är med på en SVT Play-sittning på lördag.









...
Obs: givetvis är talibanattacken i Pakistan dagens sämsta, men jag kan inte förmå mig till att skriva det i en jävla julkalender. Jag kan knappt förmå mig till att tänka på det, ta in det, kolla på nyheterna.

Kan ha blivit intressanta samtal på förskolan i dag

Det är mycket frågor nu. Saker att berätta där orden bör vägas. På mindre än ett dygn har Bo fått höra om både befruktning och mens. Det sistnämnda var svårast att förklara på ett bra sätt. Jag fattar ju knappt själv all mekanik kring blödningen. I alla fall så var det väl inte meningen att initiera ett menssamtal, men Bo råkade höra när jag nämnde för Nils att jag hade spillt lite mens i sängen i natt, om han undrade, och att jag skulle ta rätt på det sedan och då var det ju kört.

"Vad är mens?" "Va, BLÖDER du i MAGEN, mamma?" "Va, ska JAG blöda?"

Och så vidare.

Jag tror att jag lyckades förklara något sånär till slut och hon förstod i alla fall att hon inte skulle behöva ha mens på rätt många år. Och hon var väldigt "glaset är halvfullt" när hon fattade att det här med mens bara händer tjejer/kvinnor.

"Amen vad bra, pappa, att du inte behöver ha mens!" sa hon med en kram om sin far.

Det var ju en fin inställning. Att några slipper.

Sedan om det andra, den om befruktning.

I går kväll tittade hon på en bild på mig från bröllopsresan och konstaterade att hon låg i magen på mig när bilden togs. Då sa jag sa att hon inte hamnade i magen förrän lite senare och då kom förstås frågan:

"Men hur gick det till när jag hamnade i din mage mamma?"

Jag hann kasta ett ögonkast på Nils och uppfattade det som att jag fick ett "ok go" på att ta pratet och ...

"Det gick till så att mamma och pappa hade samlag. Alltså att mamma satte sig med sin snippa på pappas snopp och så kom det in saker i mammas mage som gjorde att det blev en Bossa."

Det blev väldigt ad hoc och jag kanske kunde ha slipat mitt svar om jag varit bättre förberedd och kanske borde jag och Nils ha pratat ihop oss. Men jag trodde inte att hon hade funderat så mycket på det existentiella än och jag är ändå rätt nöjd med mitt svar. Framför allt att jag kom ihåg att passivisera snoppen. Att det blev snippan som blev aktiv, den omslutande.

Och obs: nu vet jag att det går att göra barn på andra sätt än genom kön möter kön och det behöver inte alls vara en mamma och en pappa som skaffar barn ihop och det ska vi så klart förklara. Men just den här frågan rörde ju hur hon hamnade i min mage. Så även om det kanske blev lite … grafiskt … (och kanske inte helt sant, jag minns ärligt talat inte exakt hur det gick till), så känns det som ett bra sätt att prata om det.

Sedan kom det så klart en drös följdfrågor och givetvis idéer av typen att hon skulle sätta sig på pappas snopp för att göra fler Bossor. Men jag tror att hon förstod att den här typen av sittande endast är för vuxna och att det aldrig ska ske mellan föräldrar och barn eller med någon i ens familj.

Såatteh … det är spännande det här! Och lite svårt.

Nu ska jag googla hur mens funkar. Lovade att berätta mer om det i kväll.

måndag 15 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 15

Vi har inget internet hemma, så jag bloggar från mobilen nu och kan därför varken länka till saker eller orkar faktakolla något särskilt.

Men i alla fall så måste dagens sämsta vara det som Blankens och Swanberg berättade om i sin podcast. Jag menar de två män som har en startup i Silicon Valley och som tagit fram ett kosttillskott som ska få kvinnors underliv att lukta persika. Sweet Peach heter det.

Herregud.

söndag 14 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 14

Dagen i särklass sämsta är att jag skruvade bort röret under handfatet i badrummet, för att rensa det, och NU FÅR JAG INTE TILLBAKA SKITEN. Är så missnöjd med mig själv. Jag är sämst.

lördag 13 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 13

Dagens sämsta är återigen hard to reach. Är visst inne i en livsälskande period. Så det blir ett tips in disguise:

Dagens sämsta grej är att inte alla serier är lika bra som Transparent. Jädrar vad bra den är. (Finns på Viaplay bland annat.)

fredag 12 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 12

I dag är allting så bra, så det är svårt att hitta ammunition till julkalendern. Men jag kan klart gräva fram något.

Jag har after workat med kompisar fram till nu och hur trevligt och bra det än var så la min kassa kista sordin på stämningen.

Att bajsa på krogen flera gånger på samma kväll och inte våga fisa pga orsak är sämst.

*hehe*

Min kompis och kollega Elin drog ett skämt för mig häromdagen. Så här:


Fråga:

"Hur många män behövs för att skruva i en glödlampa?"

Svar:

"INTE ALLA MÄN!"



Det tyckte jag var roligt.

torsdag 11 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 11

Jag skulle kunna säga att det sämsta i dag är att jag den här veckan sovit mindre än jag gjort sedan jag blev förälder för fyra år sedan. Men sömn är väl ett lite uttjatat ämne på Bradpittsarmpit, non?

I stället säger jag att dagens sämsta är PMS. Jag har kopplat mitt oerhörda humör (som fått mig att känna att Nils nog vill dra sig ur det här livet och att jag då hade förstått honom) till sömnbristen. Men nu: mens. Så det fanns ju en annan förklaring.

PMS är sämst. Att PMS:en blir tusen resor värre för varje barn jag föder är ännu sämre.

onsdag 10 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 10

"Mycket kan man säga om Alliansen, men vi fick i alla fall en himla många apotek", kan man säga om man vill vara lite lustig.

Men när man ska hämta ut ögonsalva till Ben som fått ögoninflammation och man testar först ett apotek, där det inte finns och får veta att det "mest troligt inte finns på andra apotek heller" och sedan går till ett annat och får veta att det inte finns där heller och att de efter en sökning på alla sina tio butiker i Göteborg inte kan se att det finns inne, då kan man hålla sig för skratt. Nu kan det ju finnas på ytterligare ett annat apotek, men orka gå runt till alla Hjärtan/Kronor/Doc Morris osv.

Alliansen är sämst.

Ps: Ben fick en salva, men en annan än den doktorn ordinerat.

Kär i en tjej - faktiskt

Vet ni vad Bossa sa i morse? Jo så här: "jag kan faktiskt bli kär i en tjej också" på tal om absolut ingenting alls.

Nu vet jag att många, speciellt min pappa och min bror, om de skulle läsa detta, skulle tycka att jag överanalyserar, men min tankebana gick lite så här - tyst i mitt huvud alltså - när hon sa så:

"Men ÅÅÅÅH, 'vaddå faktiskt'. Varför la hon till ett 'faktiskt' och ett 'också'"?

"Tidigare har hon pratat om hur hon är kär i Jasmine och att de är kära i varandra och att de alltid vill vara tillsammans eftersom VI ÄR KÄRA I VARANDRA, MAMMA, VET DU VÄL?". 

"Varför måste det in ett 'faktiskt' i det hela? Varför kan det inte bara får vara?"

Men jag sa såklart inget av det här, utan jag sa bara ungefär "ja, det är klart, du är väl till exempel kär i Jasmine?". 

Men ändå. Vad jobbigt att någon på förskolan gjort klart för henne att det är lite eljest att vara kär i en tjej om man är tjej. Att det är okej – faktiskt. Också. 

Eller är det jag som håller på och tänker och gnager för mycket? Borde jag slappna av lite?

tisdag 9 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 9

Jag skulle kunna säga att dagens sämsta är att Bossas nattliga hosta gjorde att jag inte fick min in between Ben-sömn natten till i dag och därför kommer att ha tre sömnlösa nätter på raken i morgon. Eller att vårt hus är så stökigt och smutsigt att jag inte vill vara hemma och att jag inte kan se när vi ska lyckas hinna ta tag i det.

Men jag väljer ändå att dagens sämsta är att vi måste vara hundvakter till svärföräldarnas hund Karo. Vi har verkligen inte plats för att bry oss om och ta hand om fler varelser än vad vi redan har. Speciellt inte en 40 kilo tung hund som morrar och visar tänderna åt barnen. Och inte nu, när vi hade planer för helgen (hjälpa Cathrin och Jocke att flytta) vilket gjorde att vi inte kunde ha Karo hos oss, vilket resulterade i att Nils fick köra bil i åtta timmar och sova borta en natt, för att kunna lämna honom över helgen hos den andra hundvakten och sedan hämta honom igen, vilket betyder en förälder kort vilket är extra jobbigt när allt redan är så jobbigt. Men det jobbigaste är att han verkar hata barnen. Det är sämst.

Jag och mina lungor, va

I dag har jag så mycket att välja mellan till dagens lucka i Världens sämsta julkalender™ att jag knappt vet var jag ska börja.

Så jag väntar lite med den och tar en glad sak i stället. Låter lite positiva tankar stråla emellan. Eller ja, en i alla fall.

Jo, i morse var jag på lunginflammations-återbesök på vårdcentralen och fick göra spirometri, det vill säga en lungfunktionsundersökning där man kollar upp bland annat lungkapaciteten.

Och, med risk för att låta som en som är jättenöjd och stolt efter att frisören berömt hens hårkvalitet, men HALLÅ – jag har ett par riktiga SUPERLUNGOR.

Sköterskan utbrast ett "oj!"vid första blåstestet och förklarade att jag låg jättemycket över den genomsnittlige 34-åringa honan (i lungkapacitet mätt). Efter att jag blåst några gånger till konstaterade hon att det bara såg bättre och bättre ut och så undrade hon om jag idrottat mycket som barn.

Tydligen så kan man skatta sig lung-lycklig resten av livet om man sportar mycket i mellanstadieåldern.

Och det gjorde ju jag. Jag sysslade ju nästan inte med något annat än sport. Och här har jag gått och trott att det var all for naught.

Så nu vill jag tacka mamma och pappa för att ni uppmuntrade mig att hålla på med hockey, fotboll, bordtennis, judo, innebandy och tennis samt drog ut mig i eljusspåren i tid och otid. It served me well.

Nu är jag sjukt sugen på att börja springa igen, för att ge lungorna en run for their money. Jag kanske kan kuta jättelångt nu, när jag vet hur det står till?

Fast jag får vänta lite. Tydligen har jag bronkit och det måste gå över först. Jaja.

måndag 8 december 2014

Mmkay, tomten?

Det jag önskar mig helst av allt lär väl inte hända än på ett par hundra år, så jag sejfar med en mer vanlig slags önskelista. Varning för frekvent uppvisande av högst orimliga önskningar, men man får väl drömma lite?

Helgprenumeration på DN. Vad bra deras lördagsbilaga bivit!

Låga Doctor Martens. 

En weekendresa till bra stad tillsammans med Nils (utan barn). 

En gullig bil (som helst också ska vara säker och rymlig). 

En kattlucka som går att koppla till ett halsband så att endast den katt man ansvarar för kan komma in. 

En lådcykel från Nihola med plats för minst två barn. 

Bra puder- och rougeborste. 

Strumpbyxor i 40-80 den som inte går sönder efter 1-5 användningar. Finns det? I så fall vill jag ha svarta, grå, senapsgula, vinröda, mörkgröna och vita. 

Något fint från William Morris att tapetsera vår hall med. 

En hantverkare som kommer och döljer rör och sätter upp lister och skit i vår källare. 

Bubblare:

- en elektriker som kommer och ser över elen i vårt hus och drar ny där det behövs
- ett renovering av vårt fuktskadade badrum i källaren
- badkar till badrummet i källaren (som installeras i samband med nämnda renovering) 

Världens sämsta julkalender, lucka 8

I dag är det lätt att komma på vad som är sämst:

Att Ben höll mig vaken mellan 2 och 4 i natt.

Eller förresten – att jag valde att dricka flera glas vin i går kväll, både till finalen av Allt för Sverige (åh vad fint det var, grät) och avsnitt på avsnitt av Californication.

Eller nej, kombinationen jobbig natt och vin är det sämsta, så klart.

Nu ska jag försöka ta mig igenom den här jobbdagen utan att göra någon besviken.

Men jag kommer nog att vara sämst.

söndag 7 december 2014

Jennys frågor

1.) Hur kommer jorden att gå under?
Hellifiknow. Men mest troligt på grund av patriarkatet.


2.) Hur ser ditt liv ut 2035?
Då är jag 55 och lever tillsammans med Nils i ett hus med veranda i Seattle eller Melbourne och har väldigt fin och nära kontakt med Bo, som är 25 och Ben, som är 22. Jag har skrivit några skönlitterära böcker och ganska många memoarer. 

3.) Dina tankar om städhjälp?
Ganska många dagar vill jag bara göra det. Betala någon så att vi slipper bråka. Herregud, aldrig hade jag trott att så här mycket ångest kunde komma från vem-som-gör-vad-och-hur-mycket/lite. Det började med att vi blev Bossaföräldrar och då blev det jobbigt. Men nu när vi är tvåbarnsföräldrar så är det ju helt sjukt vad alla sysslor styr livet och måendet. Alltså vad skönt det skulle vara om vi inte behövde prata om städning just nu. Kanske bara tills vi får sova ordentligt igen? 

Men jag kan inte med att betala för städhjälp, för jag skulle inte kunna stå för det. Och det är ju knäppt. Jag kan ju betala för andra tjänster, som att dra el eller fixa med rör för installation av tvättmaskin. Varför är det så?

Är det kanske för att jag måste, enligt lagen, anlita en rörmokare när det gäller rören och en elektriker för elen och att jag inte behöver det när det handlar om städ? Jag vet inte. 

Jag tycker ju att det är lite jobbigt att betala någon för att klippa mitt hår också. Känner mig som en riking som betalar en slav för att stå där och serva mig. Det är ju helt sjukt egentligen. Vad har jag för problem? Frisör är ett jobb, frisörer tillhör en yrkeskår och de vill ju att folk kommer och klipper sig hos dem. Ändå kommer jag inte över känslan av att det är en maktobalans. Där sitter jag och kan läsa en glansig tidning och där står hen på tårna och jobbar för att jag ska känna mig nöjd. 

Gud vilka problem jag har med att leva som en normal.

Men okej. Vad tycker jag om städhjälp?

Jag är emot RUT av den här anledningen: vem städar hos Rut? 

Men städhjälp över lag. Jag vet inte. 

Jag vet i alla fall att jag inte vill att mina barn någonsin ska ställa den här frågan, som en kompis kompis barn ställde:

"Vad är det där?" (om en dammtuss)

Följt av:

"Men vem städar hemma hos dig?"

Så mycket vet jag. 

Ps: jag har själv städat hemma hos folk och en gång anlitat (flytt)städ. 

4.) Vem skulle du gifta dig med, ligga med och döda – Stefan Löfven, Anna Kinberg Batra och Annie Lööf.
Jag säger som Linn: om säpo lyssnar av vissa ord och hittar detta så är det på skämt, okej? 

Jag skulle gifta mig (och sedan skilja mig) med Anna Kinberg Batra och ha David Batra som toastmaster. Ligga med Stefan Löfven och döda Annie Lööf. Jag har så svårt för Annie. Av de jag känner till så är hon, näst efter Jan Björklund, urkigast (om jag bortser från alla som hör till SD, de är ju så klart värre). 

5.) Du ska skriva en kontaktannons i tidningen på 30 tecken (mellanslag ej inräknat) – hur ser den ut?
"Endast om du är villig att byta åsikt"

6.) Vilket är ditt favoritinlägg på din egen blogg?
Säkert något kort och roligt från urminnes tider. Tyckte att jag bloggade mycket roligare förr i världen. Men jag har skrivit så himla många inlägg (3199, det här inräknat) och varit så dålig på att tagga att jag inte orkar leta. Körde en statistikgrej nu och tar ett av mina mest lästa. Är fortfarande nöjd med det här. Fick dock aldrig svar från reklambyrån jag mejlade. 

7.) En liten text på temat ”om jag lämnar dig nu” – kan handla om Sverige, en stad, en partner osv.
Att ens tänka på "om jag lämnar dig nu" får mig att grina. För då måste det ha gått riktigt jävla snett. Nu blir det klyschigt, men vi har hängt ihop genom riktigt jävliga oväder. Vi fixar allt, ju. Visst gör vi?

8.) Vad tror du kommer att hända 2015?
Jag tror att vi kommer att kunna andas ut lite, med bättre ekonomi pga två som jobbar och ett barn som fyller två och enligt all statistik då kommer att börja sova bättre. Jag tror att jag och Nils kommer att göra en episk weekendresa till en rolig stad. Jag tror att Nils kommer att må jättebra av att börja på sitt nya jobb. 

9.) Vad vill du ska hända 2015?
Jag vill att jag och Nils ska få vatten nog på våra kvarnar för att sluta oroa oss för Ben varenda natt. Att han börjar sova utan långa ledsna vakenperioder. Jag vill att vi ska få vara friska. Jag vill att omvalet resulterar i en rosa-grön-röd regering.

10.) Vem i din familj/på ditt jobb/av dina vänner vet om att du bloggar och vad tycker de om det?
Alla vet. Och det begränsar mig jättemycket. 

Världens sämsta julkalender, lucka 7

Det sämsta jag kan komma på i dag är att jag är deppig för att jag känner mig tjock. Svullen, oljig, dubbelhakig, mjuk. Har inte tränat sedan stan brann eftersom jag varit sjuk i tre-fyra månader. Kan inte heller se något slut på det här sjuka, utan känner mig som en gammal som får ont i knäet och får acceptera sitt öde som ett livslångt tillstånd. Och eftersom jag inte ens orkar cykla till jobbet så åker jag överfulla spårvagnar där man står i andra människors förkylningar varje dag och eftersom det är så synd om mig så äter jag chips och choklad i tid och otid. Det är onda cirklar i görningen.

Och nej, det är ju inte särskilt modernt att noja över sin kropp på det här viset, men nu är det visst så. Och det är sämst.

lördag 6 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 6

Smilla lever! Fick ett samtal i går från en som bor i närheten och som spårat mig via kattens öronmärkning. Stackarn har sovit under en altan ett par nätter och nu undrade personen som ringde om det var okej att han fick komma in och få lite mat osv. Så skönt att veta att han är okej. Han lär väl knata tillbaka hit när han slutat tro att vi inhyser hundar för jämnan. Hoppas.

En annan härlig grej är att vi hjälpte Cathrin och Joakim att flytta i går och det var så mysigt att få se deras hus och hjälpa dem komma till ro med allt. Tänk, för två och ett halvt år sedan åkte jag och Nils till Hultsfred och tog med oss olika vänner och så visade det sig att vännerna var ämnade att leva tillsammans. Nu har de ett jättefint hus i skogen och vi sov där i natt, deras första natt i nya livet.

Dessutom: vi tog med oss Bo, men Ben fick stanna hemma med mormor. Det var så himla mysigt att göra något med bara henne. Har nog nästan aldrig hänt förut, att jag och Nils hittar på något med bara Bo, sedan Ben kom. Mysigt och jätteenkelt. Gud vad lätt det är med endast ett barn som till råga på allt är stort.

Men nu var det inte positiv jag skulle vara! Detta är ju trots allt världens sämsta julkalender.

Det sämsta i dag är att jag är rädd att vi kommer att få en blå regering där SD har massa inflytande och att Fi kommer att få ungefär 1,5 procent av rösterna. Vad som helst kan ju hända och det kan ju kampanjas jättesmart och Fi kommer att ha valsedlar i alla lokaler pga bra resultat sist, men jag tror ändå att många tänker som två personer i min närhet, som röstade rosa sist, att "det var ju typiskt att jag kastade bort min röst när de ändå inte kom in, nu ska jag rösta på något annat".

Att nyvalet kan leda till en riktigt vidrig situation är sämst.

fredag 5 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 5

Det sämsta jag kan komma på i dag är att vår katt Smilla är borta.

Det började med ett trauma i lördags, då en av hundarna som var på besök försökte äta upp honom. Vi vet att Caesar (hunden) och Smilla aldrig får träffas, för Caesar har en instinkt som säger till honom att döda små djur. (En gång bet han ihjäl en tupp.)

I alla fall, när Knutte (Caesars brorsa, högst ofarlig, men väldigt sprallig/nyfiken/högljudd) och Caesar hälsar på är vi supernoga med att Smilla inte får komma in, alternativt att hundarna får vara i källaren.

Men i lördags brast det och i ett obevakat ögonblick skuttade Smilla in i hallen, rakt in i dödens käftar (i princip).

Som tur var, var Cathrin blixtsnabb och agerade mänskligt skydd för Smilla som kom undan med mindre blessyrer (Cathrin själv fick åka till akuten med djupa kattbett i hand och arm) rent fysiskt.

Psykiskt verkar det dessvärre vara värre. Efter de två första utgångerna efter incidenten ville han inte komma in självmant, utan vi fick lyfta in honom i huset från trädgården respektive uppfarten. Och nu har vi inte sett till honom alls på tre dygn.

Inte konstigt att han inte vill komma hem till ett hus som eventuellt är fullt av hundar. Extra hemskt är det att Smilla ju bodde i huset innan vi flyttade in (han ingick i köpet). Så vi har liksom pajat hans revir.

Hur länge kan en katt överleva utomhus i rådande (Göteborgs-)väder?

I alla fall: att utsätta katter för trauman är sämst.

torsdag 4 december 2014

Världens sämsta julkalender

Jag hittade en julkalender som gick ut på att man svarade på en fråga om dagen som hade med stil och smak att göra. Den tänkte jag hoppa på, men så glömde jag var jag hittade den.

Sedan kom jag på att min kompis Johan en gång körde en julkalender där han la ut ett gammalt dagboksinlägg från sin ungdom om dagen, hela december fram till jul. Det var otroligt spännande att följa och otroligt pretentiöst minns jag. (Alltså grejen att lägga ut inläggen var inte pretentiöst, men texterna. Som texter från ungdomsdagböcker ju är.)

Det funderade jag också på att göra, men jag vet inte var mina dagböcker är. Kanske i en låda på en vind i Johanneberg. Skulle vilja ta reda på det.

Men så kom första december och tillhörande vecka och den här veckan kan faktiskt åka hem. Allt är pung och känslan nästan varje dag är så här:

Här skulle det vara en rolig gif som handlar om att allt är så dumt, men jag hittade ingen bra och förresten, hur klipper man in giffar i bloggen så att de rör på sig och inte bara ser ut som en bild? 

Så jag hittar på en ny julkalender. Den går ut på att man lägga rut något riktigt negativt varje dag. Världens sämsta julkalender kan man kalla den, om det är så att idén med julkalendrar är att man ska bli glad. Men jag döper den till:

Vad är sämst i dag? Nya dåliga saker, varje dag fram till jul!

Här kommer lucka 1-4:

1. Nils cykel har blivit stulen för sjuttielfte gången. Han fick punka på Backaplan, lämnade den duktigt fastlåst i ett cykelställ på upplyst plats. Ändå fanns nästan inget kvar av den när han skulle hämta den i dag. Människor är sämst.
2. Jag känner knappt mitt stora barn längre, för jag bara jobbar hela tiden. Och när jag kommer hem efter jobbet hänger jag bara med den lilla, eftersom Nils vid det laget är rätt trött på att punktmarkera. Och förresten är det bara äta och läggning som hinns med efter jobbet nästan. Jobba heltid är sämst.
3. Nils har fått nytt jobb och det kan man ju tro är superpositivt, men jag ska nog hitta något negativt även här. Till exempel att han förmodligen kommer att bli återbetalningsskyldig till sitt nuvarande jobb pga ligger "en lön före" och har inte tillräckligt med semesterdagar att kvitta mot det. När ska vi komma ikapp ekonomiskt? 2016? Att inte ha sparkapital är sämst.
4. Ben hade en fruktansvärt orolig natt i natt vilket resulterade i tre timmars sömn (för mig). Trots att jag la mig halv nio i går kom jag sent till jobbet i dag och lider av sömnbrist. DET ÄR INTE RÄTTVIST. Att inte få sova trots att man skippar all fritid för att lägga sig tidigt är sämst.