söndag 18 maj 2014

It makes you pink, doesn't it?

Denna helg har präglats väldigt mycket av febern som följde Bens 1-årsvaccination i fredags förmiddag. Han har varit 40 grader varm sedan dess och så ynklig, så ynklig. En av oss har burit på honom mest hela tiden och trots Alvedon och Ipren har han sovit så extremt illa. Natten till i natt var min värsta hittills sedan jag blev mor. Nattningen varade till 22:30 och sedan slog all livets orättvisor till mot den lille vid 23:30 och därefter sovs det extremt stötvis fram till dess att Bossa gjorde ny dag vid 6:30-rycket.

JAJA, nya friska osv. Har han hög feber i morgon också får vi väl kontakta BVC. Eller hur länge kan en post-vaccinationsfeber hålla i sig?

Förutom sömnbrist och ynk har jag varit med om en så häftig sak i helgen. I går var jag på homeparty med den här donnan:

Det var så himla mäktigt. Vilken person. Vilken grej vi är med om nu. Jag är säker på att det kommer att skrivas om detta val i historieböckerna.

Skulle kunna skriva så många inlägg om vad hon pratade om, men jag börjar med mina största "det här tar jag med mig"-grejerna:

1. Att Feministiskt initiativs framfart går att jämföra med när Miljöpartiet blev ett etablerat parti.

Miljöpartiet bildades som en motreaktion mot de befintliga partiernas hantering av kärnkraftsfrågan. Det rådde sådan otrolig okunskap kring kärnkraft i riksdagen och de som varken var för eller emot tyckte ungefär "vi ska lägga ner kärnkraften, men då måste vi bygga upp den först". Ja, ni hör ju. Ingen hade  någon plan för hur avfallet skulle hanteras och ingen hade någon riktig koll på långsiktiga effekter på miljön.

Efter ett ytterst tveksamt folkomröstningsförfarande - eller rättare sagt rösträknande - blev det ja till kärnkraft och nej-sidan kände att "nej, nu ...". Och så bildade de Miljöpartiet.

MP behövde fem val på sig för att komma in och stanna kvar. De åkte in och ut och in och ut och alla partier sa samma sak: "det behövs inget miljöparti, vi tar redan upp de frågorna, jaow". "Och förresten ser de konstiga ut, med sina skägg och sandaler och det här är ju icke politik."

Men när de väl etablerat sig blev det annorlunda. De olika partiernas miljönissor (för de fanns överallt, de var bara undanskuffade) fick komma ut från sina mörka förråd och utbilda sina partikamrater och så bytte jordbruksdepartementet namn till miljödepartementet och vi fick en miljöminister och miljö blev en fråga man inte kunde stoppa undan.

Så är det med Fi nu. Det händer nu. "Vaddå, vi behöver inget feministiskt parti, vi är ju feministiska redan". "Och förresten ser de konstiga ut med sina kläder och sitt hår och uj vad det hänger både här och där, mjänä, det här är inte politik."

Feministiskt initiativ behövs för att addera jämställdhetsperspektiv till dagens politik, precis som miljöpartiet adderade miljötänket till det som tidigare bara var klass- och pengatänket.

Det var över hundra år sedan politiken i Sverige definierades. Då fick kvinnor inte ens rösta. När kvinnor väl fick komma in så var de representanter för sitt kön. Det var kvinnor som diskuterade kvinnosaksfrågor med kvinnliga representanter från de andra partierna. Så är det till stor del även i dag. Det finns kvinnoförbund och kvinnofrågor. Det finns inga mansförbund eller mansfrågor. Kvinnor är undantaget och mannen är normen i politiken. Tro fan att det ser ut så i resten av samhället, världen, överallt.

Det kommer att kännas så naturligt med ett feministiskt perspektiv i politiken om några år. Men det händer nu. Det skriv historia nu. Det är så coolt.

2. Sverige är inte jämställt och det är ingen åsikt. Det är kunskap.

Om man inte orkar bläddra i SCB:s lathund om jämställdhet (går att beställa på Statistiska centralbyråns hemsida) som talar sitt väldigt tydliga språk så kanske det biter med denna information (som var ny för mig):

Sverige har ett nationellt jämställdhetsmål som lyder: "Vi ska ha lika mycket makt att forma samhället och våra liv, oavsett om vi är kvinnor eller män".

Detta mål skriver alla riksdagspartier (utom SD, doh) under på. De skriver under på det och medger att vi inte är där. Vi har inte uppnått det än. Vi har inte heller uppnått några av de fyra underliggande målen som bland annat handlar om pengar och våld och därför finns de målen.

Huruvida Sverige är ett jämställt land eller ej är ingen åsiktsfråga. Det är en kunskapsfråga. Punkt.

3. Att rösta på Fi är att rösta mot SD.

Fi är det enda parti som vågar utmana SD ideologiskt, för de har inga röster att förlora på att göra så. Och när de väl kommer in i Riksdagen så har de mandat att jobba emot SD, så då kommer de att förlora röster om de inte gör det. Fiffigt, va?

4. SD är inget främlingsfientligt parti.

SD är inte lite rädda för det som verkar främmande. Som många kan vara. De buntar ihop människor, avindividualiserar dem och säger att de är på ett visst sätt. Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti.

5. Att "försvara" löneskillnaderna mellan män och kvinnor (4 400 kr per månad om man räknar med att alla jobbar heltid) med argumentet "kvinnor väljer att gå in på låglönejobb och utbildningar som leder till dito" är BULL.

Kvinnor har gått in på nya områden hela tiden. Och lönerna har sjunkit där kvinnorna har tagit plats. Lärarkåren är ett exempel. Lärare i dag har sämre reallön än på 80-talet. Samma utveckling ser vi till exempel inom socionomyrket.

Dessutom, om lösningen skulle vara den som förra jämställdhetsministern Nyamko Sabuni förespråkade: att kvinnor skulle ta för sig och "ta" de yrken som anses ha högre status och högre löner, det vill säga jobba mot att få vara där männen är. Vilka skulle då göra de där andra jobben? De inom vård, omsorg och skola?

Någon?

Rut?

11 kommentarer:

Mirijam sa...

YEY! Så himla bra!

egoistiska egon sa...

TACK! Har velat gå på ett homeparty med Gudrun men inser att det lär knappast hinnas med, så TACK för detta. Så himla intressant och bra att läsa.

Fifi sa...

Så avis! Inte på febrigt litet barn då...

Knut och kofta sa...

Ja, så bra!!! Jag tror som du, nu skrivs historia! Nu! Och vi kommer berätta för våra barn att vi var med när det hände...

Frida sa...

Åh blev så pepp av din text.
TACK!
Nu skapar vi historia :)

Och hoppas Ben mår bättre idag.

felicia sa...

BOOM! Nu kör vi!!

Johanna sa...

Hoppas alla läser detta, så himla bra.

Karin sa...

Älskar detta inlägg och peppen i det!!!! Så jävla bra och det händer nu.

Och krya på Ben förstås:)

Olga sa...

Tänkte exakt samma om miljöpartiet och fi, att mera sakfrågor (eller vad fan jag ska kalla det) börjar föras in! Och i Holland finns det ett parti för djuren! Så F1 också!

Colombialiv sa...

Jättebra!

Maria sa...

Men TACK alla peppisar! Ni är bäst!

Olga - ett parti för djurens rätt borde vara nästa grej även här.