torsdag 31 oktober 2013

Pirret

Jag sitter här och är lite nervös för helgen. Ewonne kommer till Göteborg och ska bo hos mig och jag har aldrig träffat henne och tycker att hon verkar vara en fantastisk mänska på flera vis, vilket gör att jag såklart går in i "hon kommer inte att tycka om mig"-mode. Kan inte hjälpa det. Blir alltid så.

Men förutom den gamla tröttsamma betingade reflexen så känns det som ett kul pirr. Vi ska ut och käka och Sofia kommer att vara med oss på lördagen och vi ska bruncha och jag ska laga mat och så ska vi spåna idéer kring en rolig och bra grej.

Fan vad kul det kommer bli.

Om de tycker om mig.

För att take my mind of things gjorde jag min första bloggheader. I paint såklart.

Det gick jättefort!

Eller: jag kanske borde öva lite på vahettere design? 

And I lived to tell

Hörrni! Vet ni att det är höstlov i Göteborg nu? Det visste inte jag när jag begav mig mot gigantiska Lek&bus på Backaplan ensam med båda barnen.

Det gick väl helt okej och så, men jag dör lite här i babygymmet nu. Nils, du kommer hem snart och tar hand om mina kvarlevor samt barnen, va?

Jag köpte asmycket jultidningar i ett infall av panik häromveckan, det borde ju räknas för något?

Det här med att bo i hus gör att vi plötsligt har en relation till våra grannar. Vi vet redan vad flera heter och jag misstänker att vi kommer att grilla och dricka vin med dem när det blir sommar (eller har jag drabbats av en väldigt romantisk bild av att bo i villakvarter?). Tidigare visste vi inte mer om våra grannar än att de borrade på olämpliga tider, typ.

Det är ju trevligare på det här viset, det är det, men det öppnar också upp för en del awkward social moments, inte sant?

Okej, jag kanske är något av ett praktexemplar när det gäller awkward och känner igen mig i allt på den här listan, men jag måste ändå få dryfta en grej här.

Trick or treatande ... det är i dag det händer, va?

Vad exakt kan jag vänta mig?

Betänk att vi bor i ett villaområde som kryllar av barn. Det är studsmattor i varenda trädgård och man ser tre till elva-åringar precis hela tiden från cirka klockan 14 om dagarna.

Hur många bus eller godis-sällskap kommer att dyka upp?

Vad förväntar de sig?

Jag bad Nils köpa 15-20 klubbor. Tänker att inslaget godis är att föredra. Men räcker det med en klubba? Eller förväntar de sig mer?

OCH VAD FÖR SLAGS BUS BLIR DET OM DE BLIR BESVIKNA?

Vårt hus är nästan hundra år gammalt. Jag vet inte hur mycket bus det tål.

Har de andra hushållen förberett med små godispåsar eller presentaskar med flera godisar i? Eller hembakta typ ... spökmuffins? Vi har inte ens en pumpa på trappan.

Fast jag tänker på det här också: alla gamla människor. Vet de ens vad Halloween är? Det är ju inte som med påsken, att utklädda barn som vill ha godis är en livslång tradition. Vad händer med gamlingarna som blir tagna på sängen? Vad för slags bus drabbas de av?

BUHU nu blir jag orolig för alla gamla. Fan.

onsdag 30 oktober 2013

Dagen i bilder


Förmiddagen tillbringades med det vanliga: barnkanalen på paddan (vi har inte kopplat in teven än) för store, babygymmet för lille och tvätt och städ för den jättestore (alltså mamman). Men efter barnens luncher (som åts klockan halv elva respektive elva, på grund av uppstigning i ottan) gav vi oss ut.

Tanken var att Ben skulle somna, men han var inte lika keen.

I stället somnade storasyrran, som egentligen slutat sova middag för mycket länge sedan. Hon sov i nästan en timme. Spännande att se hur det påverkar nattsömnen!

Målet med promenaden var Coop vid Wieselgrensplatsen. Där hämtade jag ut ett paket till Bossa. 

Det var Petra som skickat enligt Bossas egna ord "den bästa present hon någonsin sett": pärlor och ett förstoringsglas. 

Tyvärr varade lyckan endast i fem minuter. Sedan tappades förstoringsglaset i stengolvet på toan och en ENORMT ledsen treåring visste plötsligt knappt vart hon skulle ta vägen med sin ångest. 

Pärlorna lindrade dock. Vi hade riktigt mysigt i säkert en halvtimme, vilket är en enormt lång tid av "sitta still" för Bo. 

Jag hann göra den här, till exempel. En Liverpool-fågel till Nils. Vet inte om det blev så porträttlikt, men A for effort, va?

Ja, sedan blev det tråkigt och Bossa lämnade scenen i vredesmod av oklar anledning. Då såg köksgolvet ut så här. 

Efter en stunds lugn och ro med paddan bakade vi bullar. Då steg humöret igen. Det är ju så gott med smör/socker/kanel-smet. 

Till skillnad från förra gången, då jag glömde köpa jäst, blev dessa bullar SVINGODA och saftiga. Kom gärna och fika med mig!

Sedan kom pappan hem och jag kunde ägna mig helhjärtat åt den här knorrisen en stund. Enligt wonder weeks-appen ska han ta ett nytt utvecklingsskutt med start i morgon, men jag tror att han tjuvstartat lite. Det har varit "extra allt" av båda barnen i dag så att säga. 

Timmen mellan 18 och 19 (eller fram till 18:45) ägnades åt projekt "hålla Ben vaken". Han är inte helt vän med vintertiden än.

Fin dag. Kämpig och svettig och trotsig, men ändå fin. 

tisdag 29 oktober 2013

Jag stänger in mig med den här högen, okej?

Kolla vad jag hittade i flytten! Mina gamla Darlings. 


Jag vet inte hur det är med er, men jag står nästan alltid handfallen när jag ska välja tidning. Kommer ut med någon mode- eller livsstilstidning eller kvällstidningsbilaga som gör mig arg eller trött. Känns inte som att jag befinner mig i målgrupp för någons försök längre. Eller så har jag bara inte testat rätt magasin? 

Är det någon som också älskade Darling som har hittat något i modern tid som är lika eller nästan lika bra? Tipsa gärna! Eller ... är det inte dags för en ny Darling? Någon mer som saknar? 

I väntan på det läser jag om mina gamla nummer och får svindel. Av det här till exempel. Håkan Hellström hänger en hel dag med Marit Bergman (då Liv-Marit Bergman) i en intervju från dagarna innan han slår igenom. 



Eller det här. En 13 år gammal artikel om nya uppstickarna Sverigedemokraterna. Tänk hur det blev. Fy fan. 

Han har inte visat sig sedan dess. Skäms väl.

En sak jag varit så glad över är hur enkelt det var att ta över katten som redan bodde i huset när vi flyttade in. Han, Smilla, verkade bara tänka att "jaja, nu kom det nytt folk, men så länge de ger mig mat är det lugnt".

Han accepterar liksom allt, från Bossas hårdhänta "gos" till att sova på soffan och inte i våra sängar. Och så äter han bra av både kladdig och torr mat och går ut och kissar och bajsar. Ibland är han borta över natten på äventyr, men han kommer alltid tillbaka. Så himla mysig är han! Spinner och kelar och är liksom snäll och klok.

Fram till i dag, då. I dag bajsade kattskrället en stor hög i lillebrors säng. Det luktade sjukdom på hela övervåningen när jag kom upp och när jag upptäckte den kletiga högen, som skrället hade försökt gömma genom att vika babynestet som låg i sängen, hade jag nog kräkts om det inte var så att lillebror förekom mig. Ja, Ben kräktes upp hela maginnehållet i samma sekund som jag upptäckte bajset. Vet inte om han spydde på grund av doften eller för att han precis hade slagit rekord i grötätning (1,5 portion). Hur som helst fick magmunnen nog och jag fick torka kräks från alla möjliga delar av rummet.

Tur i oturen var att bajset bara träffade just babynestet, så när jag slängt det (synd att kasta bort den enda grejen jag någonsin sytt, menmen), lagt sängkläderna på tvätten, vänt på madrassen och vädrat så var det mesta av bajsincidenten bygones.

Annars då? Häromdagen synade jag Bossas avföring i pottan noggrant. Hon hade klagat över kli i rumpan och jag anade att det kunde vara sådana där härliga springmaskar som jag hört att förskolekids får. Men jag hittade inga vita maskar. Tänkte att jag skulle berätta när jag ändå var inne på temat.

Det är roligt nästan jämt med barn. Och djur.

lördag 26 oktober 2013

För i morgon är ju redan här

Och när jag skriver att jag ska ut och tramsa i morgon menar jag alltså i kväll. Lördag kväll.

Behöver nog inte tippa i mig så många öl för att få snurr på den här kvällen, så att säga, om en säger, och så vidare plus.

"Jamen skaffa inte barn om du bara ska klaga."

Skjut mig. Klockan närmar sig fem och jag har redan varit uppe i snart två timmar. Bubba vill verkligen inte sova. Och snart är klockan sju och då vaknar Bossa. Och eftersom det är min natt så är det min morgon och förresten gick Nils och la sig efter tre, så jag kan inte riktigt räkna med något stöd därifrån förrän sena förmiddagen. Vilket, OBS, är helt okej, för vi tar varannan natt och en måste få unna sig.

Jag ska till exempel unna mig i morgon kväll, för Liselott är här och hon och jag och Cathrin ska gå ut och dricka vin och öl och tramsa.

Har bara lite svårt att se hur det ska gå till just nu. Kan man gå till ett ställe där man får sova samtidigt?

Jag skulle behöva ett dygn för att vila mig i form för att orka hitta på något kvällstid. Och så ett dygn efteråt för att återställa mig.

Tomten? Någon?

Hallå?

torsdag 24 oktober 2013

En dag med Bo och Ben

I dag har vi ätit sveskemos (danska för katrinplommonpuré, visst låter det roligare på danska?) för Ben var jättehård i kistan.

Och så åt vi bondgårdskex för att det var gott och för att jag alltid måste muta Bo med något för att hon ska äta sin mat. 

Och så tränade vi nacken, för det måste man.

Sedan drabbades av Bo plötslig lust att skriva brev, så det gjorde vi. Och så traskade vi runt i våra nya hoods tills vi hittade en brevlåda. Det här är Kyrkbytorget.

Vi fikade på en bänk. 

Och så kom äntligen bajset! Jobbigt att vi var utomhus iofs, men det fick gå. 

Sedan kom även regnet och då flydde vi in på bibblan. Den var mysig. 

Hemma igen bakade vi bullar. 

De blev inte alls goda, men det var kul att göra något pyssligt med Bossa. 

Och så myste vi en del. 

Ja, eller "myste". 

Sedan ville Bossa rita en önskelista till tomten. Hon önskar sig en doktorväska med alla tillbehör, en traktor, en ficklampa och en leksak som är en gubbe som inte går sönder. 

Avrundade med ett bad innan jag nattade den stora och Nils den lilla. Fin dag!

Vardagsedge

Får iofs koll på grannarnas nattvanor

Att jag numera KAN sova på nätterna betyder inte alltid att jag får. Natten till i går och i dag har den här varit SVINPIGG mellan cirka två och fyra. Och så igen en sväng vid fem/sex.

Det har förvisso bara gått två nätter, men jag är så jävla rädd att vi har att göra med en trend. Småbarnsföräldrar out there, you feel me right?

onsdag 23 oktober 2013

Och den här!

Gud, nu grinar jag. Ska kanske sluta dricka rödvin och gå och lägga mig? 

Wisdom talkz

Det här tyckte jag var hemskt fint och bra. 

Citalopram

Olga undrar om jag sover bättre nu och det påminner mig om att jag inte bloggat om min psykiska ohälsa på ett tag.

Jag tror att jag undvikit att prataomdet för att jag inte vill jinxa, men ... jag har sovit bra varje natt sedan jag började med antidepp. For realz, jag har inte legat med svår ångest en enda kväll. Jag har heller inte haft någon panikångestattack och även om jag känt av ångesten så har den aldrig skenat iväg.

Det känns som att jag har fått en ny chans ungefär. Ett nytt liv. Förlåt för kliché.

A room of one's own

Just det, en rätt stor grej som hänt är att lillebror börjat sova i eget rum. Så skönt för alla i familjen! Eller ja, för Bo spelar det väl ingen roll, men det är skönt för mig och pappan att kunna ha en sänglampa tänd (ska bara skruva upp en sådan först...) och till exempel läsa sig till sömns och det är skönt för Ben att slippa vakna av våra ljud.

Jag har precis nattat honom och sitter i den enda möbeln i rummet förutom spjälsängen och tittar på det som syns på bilden när jag skriver detta. Det är trivsamt.

Trötthetens höstgarderob

Det är lite mosigt här nu, för jag är så fruktansvärt trött jämt. Eller sliten eller utmattad eller något. Dagarna går bra, men när barnen har lagt sig och jag borde ta tag i allt det roliga som finna att göra i huset så går kroppen in i strejk. "Jag tror att jag börjar bli sjuk", säger jag varje kväll till Nils, men så känns det helt okej dagen därpå igen.

Men det blir inte mycket gjort. I går somnade jag när jag nattade Bossa och somnade om igen på soffan när jag tagit mig ner till vardagsrummet för att kolla på en film med Nils. Gav upp och gick och la mig. Kanske lider jag brist på något? Sådant kan man testa själv nuförtin, va? Med sådana där DIY-kit från apoteket?

Annars då? Jag bannar jag mig för att jag någonsin köper nya kläder när det går att hitta så himla bra grejer second hand. Speciellt till barn. Kolla:

Fodrad pilotjacka till Bo.


Lagom varm overall till Ben.

Och kängor (tydligen COWBOYBOOTS) som är så bra att de får vara på jämt, även i soffan.

Totalsumma: under 200 kronor. Allt från Emmaus på Backaplan.

Nu ska jag dricka upp kaffet, lägga Ben för förmiddagslur och gå till Bossa i vardagsrummet och kolla om hon har fler frågor om var bebisar kommer från. Jack har precis fått en lillasyster (GRATTIS MANGANS!!!) och hon har har börjat undra. Spännande. Att bebisarna bor i mammas mage köper hon inte. Jo, att lillebror gjorde det, men ingen annan.

måndag 21 oktober 2013

The fix and the don

I dag är Bossa hos dagmamman och jag är ensam hemma med Ben. Mmm, som jag har längtat efter detta; att vara nästan själv i huset och gå runt och fixa. Min ångest håller sig aldrig på mattan så fint som när jag får organisera och städa upp i saker och, trust me, det finns en del kaos att sätta händerna i här just nu.

Bubba har precis somnat och jag har gjort en lista på vad jag ska fixa under detta första sovpass:

- Diska och koka nattens flaskor (ps: Nattens flaskor vore ett bra bandnamn, inte sant?)
- Byta sängkläder i dubbelsängen och Bossas säng
- Fixa tid för barnen på nya BVC:et
- Sätta igång en tvättmaskin
- Packa upp de flyttlådor som innehåller "tejp, papper, snören, pärlor, lim, färger, penslar, sygrejer och annat bös" och organisera fint i ett skåp i hallen.
- Hitta kuvert och göra i ordning för viktig post som ska iväg (till exempel papper på att vi tar över katten)

Ibland sover Bubba en halvtimme nu på förmiddagen och emellanåt en och en halv timme. Better get to it!

lördag 19 oktober 2013

Nya intressen i och med hus

I går överlät vi vår lägenhet och fick in peng på kontot. Förutom en jobbig grej med flyttstäden (lång historia kort: städfirman vi anlitat levererade under all kritik och ställde till det för de som köpt vår lägenhet och jag fick utmana den här rädslan hos mig själv: konflikträdslan) så kändes det så oerhört skönt att få som ett bokslut på den här flytten. Framför allt ekonomiskt. Jag har haft fladdrig mage hela sommaren över hur det kommer att se ut på kontot när allt är klart. Vi fick liksom in handpenning på försäljningen av vår lägenhet vid midsommar och hade då pengar av typen "stor summa som ska vidare in i ett nytt köp när vi hittar något att köpa" på vårt vanliga konto i flera månader. Och sedan fick vi ta ett "mellanlån" för perioden då vi ägde både huset och lägenheten, vilket gjorde oss sjukt skuldsatta ett kort tag.

Det har inte sett ut som vanligt på kontot på mycket länge, så att säga. Och jag som är ganska orolig för det mesta är liksom helt bisarrt orolig just för ekonomiska grejer, så det har känts så läskigt att inte ha koll på hur balansen blir när allt är klart och betalt.

Men nu är det alltså fixat och det känns så skönt att ha koll igen. Och vi kommer att kunna köpa både en avfuktare till tvättrummet och en frysbox till källaren utan att bli bankrutt. Skönt. 

Andra grejer som hänt sedan sist är att jag blivit tokig i att källsortera. Visste ni att om man bor i hus och har en soptunna så töms den bara varannan vecka? Det visste inte jag, men det är ju en fantastisk motivationskälla till att börja återvinna och sortera sina sopor. Alltså, vi har ju alltid källsorterat typ glas och batterier. Men nu jävlar är det inte mycket som inte sköljs ur och stoppas i särskilt påse. Plast, kartong, metall, matavfall osv. Än så länge hänger allt i källartrappan och ser fult ut, men jag ska nog fixa en piffig återvinningsstation vad det lider. 

Jag har också köpt något jag velat ha länge: en dymomaskin. Så nu kan jag göra sådana här fina etiketter.

Nils säger att han tror att jag kommer att gå till överdrift och "börja märka allt". 

Jag förstår inte vad han menar.  

Och så har barnen blivit friska. I alla fall nästan. Bossa lider inte alls av prickarna längre och jag tror att skorporna kommer att falla bort i natt eller i morgon. Bubberiet ligger en till två dagar efter Bo, men han är också på god väg. Så nu har vi testat vattkoppor. Det var ej så kul, men det ska väl göras någon gång. Om man inte bor i Tyskland som min bror, för där vaccineras man mot det. Känns som något vi borde kunna ta efter, eller? 

torsdag 17 oktober 2013

Snart kanske han kan greppa en majskrok!!!

Morrn! Denna prickis börjar få ordning på sina händer nu. Sträcker sig efter saker och försöker ta dem. Bossa var cirka sju resor tidigare med samma skills, men vem är det som har bråttom? Inte vi.

onsdag 16 oktober 2013

Men det är ju detta som är livet, vardagen, och jag glömmer faktiskt inte att tycka om det också

Det var rätt länge sedan jag själv var drabbad, men jag kan nog ändå gå i god för att den här listan stämmer rätt bra.

TOPP FEM VÄRSTA STÄLLENA ATT HA VATTKOPPOR PÅ:

1. Snippan
2. Rumpan
3. Blöjvecken
4. Halsvecken
5. Hårbotten

Den här sjukan, alltså. Usch. Det har ej varit särskilt roliga dygn i huset hittills.


I alla fall. I dag har den storas koppor torkat in och nästan slutat klia. I stället har det blossat upp ordentligt på den lilla och det är så hemskt. Han kan ju inte ens klia sig och fattar ingenting av vad som händer. Och så har han så himla mycket veck överallt, tjockisen, och i vecken lägger sig de saftigaste kopporna vad det verkar. Stackars, stackars lelle plutten. Och stackars mamman som går sönder av ledsamhet samt ej får sova. Sov väl en timme natten till i natt.

Men men, i dag har vi för första gången sedan vi flyttade in varit ute lite i trädgården. Så här såg det ut:

Satt en stund på trappan.

Smakade ett vinbär. 

Kände på pumpen.

Blåste maskros. 

Grävde i pallkrage.

Hittade skatter under huset.

Nu är klockan nio, så det är väl dags att gå och lägga sig för att orka ännu en dag av ensam krigsföring mot trots och koppor.