tisdag 30 april 2013

Ett försök att ta kontroll över det jag kan


Rätt mysigt kvällsgöra i kväll: packa BB-väskan.

Hittills har jag stoppat i följande:

Till Bubba:

- Tre bodys
- Två par byxor
- Ett par strumpor
- Två mössor
- En pyjamas
- En dress, som kanske är en pyjamas
- En björnoverall (samma som Bossa åkte hem i)
- Babynestet jag sytt (lika bra att vänja in honom i det från början)
- Filt
- Babyskydd till taxin (fast det får inte plats i själva väskan)

Till mig:

- Mjukisbyxor, mjukisklänning och mjukislinnen i modellen "slappt och sjavigt", allt nyinköpt (för att det ska kännas lite festligt och unnigt) och tvättat
- Amnings-behå
- Innetofflor, också nya, från Muji
- Necessär med duschkräm, schampo, balsam, bodylotion, ansiktstvätt, ansiktskräm, tandkräm, tandborstar, kam
- Anteckningsblock och penna

Till Nils:

- Kalsonger, strumpor, linne, t-shirt

Övrigt:

- Kamera
- Laddare till kamera
- Laddare till iPhone

Det som saknas, tänker jag, är lite fler hygienprodukter som jag använder varje dag. Det får jag kasta i när det är dags. Ska också se till att skaffa amningsinlägg. Kommer ihåg när Bossa föddes, att jag vaknade andra natten, eller liknande, och trodde att jag kissat i sängen på BB. Det var mjölken som runnit till... Ska väl också ta med mig lite snacks. Och plånbok och mobil såklart.

Har jag missat något annat? Tänkte packa ner trosor till mig, men det kommer jag ju inte att behöva. Lex: "uppsprucket kön trivs bäst i Landstingets nätbyxor med tillhörande blöja".

Inga-Britt alltså!


"Ja, det är så hemskt."

När jag höll dig höll jag hela världen med, snälla skratta inte

I morse på väg till jobbet cyklade jag nästan in i Håkan Hellström och hela hans familj. Blev helt starstruck! Har jag nästan aldrig blivit förut. Men just nu lyssnar jag om och om och om och om på hans nya skiva och då blev det så konstigt i min hjärna att se upphovsmannen sådär alldeles levande utanför Järnia på Järntoget.

Hur som helst. Bra skiva. Jetebra. Men låten som han stammar sig igenom? Jag kan inte lyssna på den. Får panik. Kliar i mig.

Det vara bara det. Nu ska jag väl jobba lite. Eller hämta kaffe och kolla Facebook bara en litta-litta stund?

*procrastination* ... and celebration, nananana

Uppdatering: jag hoppas verkligen att jag inte framstår som helt puckad eller förloämpade folk som stammar iom det här. Menade inget illa, fattar bara inte den där låten.

måndag 29 april 2013

Räknar ner


Så här ser min mage ut nu, i vecka 37. Rätt mustig va?!

I en av mina appar står det att Bubba är helt färdigbakad nu och i en annan att han är det i slutet av den här veckan. Hur som helst så är det nära nu alltså. Under Värmlandsvistelsen kändes det som att någonting förändrades. Från att ha fått en handfull förvärkar om dagen började de stå som spön. Magen drar ihop sig, blir stenhård och sned och det känns som att jag ska spricka upp i könet eller som att det ska komma ut en rumpa ur sidan av magen eller liknande. Det är jobbigt, men jag vet ju att det är nödvändigt för honom och livmodern att träna inför förlossningen. Dock går det ej att kombinera med sömn, det här. Så det är väl bara att ställa sig in på att inte få sova på ett halvår från och med nu. Jaja, sova kan jag ju göra sedan. Någon gång.

Också jobbigt med förvärkarna på jobbet eftersom jag stönar så av dem. Ska bli "rätt" skönt att inte jobba längre snart. Sex arbetsdagar kvar nu.

Nej nu


Och det gör hon helt naken därför att ...?

söndag 28 april 2013

Helgen i ganska många bilder

Ungefär så här har det sett ut under Värmlandsvistelsen:

Bossa var blyg inför sina släktingar from far away (min bror bor som jag säkert nämnt i Stuttgart) i cirka två och en halv minut. Sedan såg det ut ungefär så här. Hon STUDSADE av glädje. 

Vi hade glasstårtekalas ...

... och popcornmys ...


... tatuerade oss ...

... käkade "SÅNNA PINNAR" (salta pinnar) ...

... drog till skogs med morfar/farfar (roligt!) ...

... handlade (tråkigt!) ...

... och kollade in när mormor/farmor spelade flöjt med sina elever på ett äldreboende. 

Jag var en väldigt förvånad smiley kan jag säga, när barnen inklusive Bossa faktiskt satt stilla på varsin stol och lyssnade när konserten pågick. 

Jag har också använt hashtaggen #throwbackthursday på Instagram för första gången. La ut den här på mig själv i dreads. Cirka 10 år gammal, tror jag. Alltså som i togs för tio år sedan. Jag är inte 10 på bilden. 

Och så kammade jag ut Bossas hår riktigt ordentligt, med balsamspray, och märkte att det blivit väldigt långt. 

Och så fikade vi efter att vi shoppat lite på en superbra second hand-affär som bara säljer barngrejer. Den heter Barnsligheter, ligger i Kristinehamn, och där köpte MOBBRO VAGNUS (morbror Magnus) den här lastbilen till Bossa. Bossa sov sedermera med den. Höll om den som en nalle. 

Jag köpte de här Bubbakläderna på samma ställe. 25 spänn plagget, giftfritt och fint. 
 
Det kändes lite ledsamt att vinka hej då på stationen. Det dröjer så länge mellan kusinträffarna.

Så här såg det ut på tåget på väg hem. ZZZZZZZZ. Det tar på krafterna att sova lite för lite och leka lite intensivare än vanligt fyra dygn på raken. 

Nu ska jag laga extra god pasta till mig och Nils och så ska vi kolla på Game of Thrones. MMMMMM.

Tänk att någon tagit sig tid och köpt en grej och ett frimärke och postat!

Hej!

Jag har varken fött barn eller dött, men befunnit mig i radioskugga eller något slags själsligt vakuum i skogarna mellan Storfors och Kristinehamn sedan i onsdags kväll. Jag och Bossa åkte upp för att 1. träffa min bror och hans två äldsta kids, då de var på besök från Tyskland, och 2. ge Nils några dagars ensamtid inför nya rollen som tvåbarnsfar. (Och såklart hälsa på hos Busmorfar och Glassmormor.)

Nu är vi emellertid tillbaka och jag ÄLSKAR att vara hemma.

Fast inte lika mycket som jag älskar den här posten som låg och väntade på "Bo Hellbjörn + målsman". Du anonyma bloggläsare  som skickade det här, du gör mig alldeles rörd och så glad att man nästan kan kalla det generad.

torsdag 25 april 2013

Från "vad snabb hon är" till "vad söt hon är" på en halv minut

Sorry för två nästan identiska inlägg på raken, men jag har en så overklig upplevelse här. Känner inte igen mitt barn. Gud vad mycket det gör, det där med kläder.

Förlåt, Nils, men nu barkar det

Vad som händer när man lämnar Bossa ensam med morbror ett par sekunder.

onsdag 24 april 2013

Älskade iPad

Just exakt nu åker vi tåg, Bo och jag. Och det kan vara rätt avslappnande och härligt nuförtin det.

De e tungt nu, men det blir bättre

Det är lätt att tro att en alltid ska vara gravid när en har varit det i 36 veckor. Men jag ska faktiskt inte vara gravid jämt. Ibland slås jag av det - att jag inte bara kommer att ha en ny bebis om en månad utan att jag inte heller kommer att vara på tjocken längre. Och då blir jag som ... helt upprymd.

Jag kommer att kunna sova utan att vakna av smärtor. Jag kommer att kunna börja träna och kanske väga 60-någonting i stället för 80-någonting igen. Jag kommer att kunna dricka vin och äta en hel brietårta om jag vill. Jag kommer att, vad det lider, kunna ha mina fina vintageklänningar på mig igen. Jag kommer att sluta vara så himla täppt i näsan jämt.

Jag längtar så himla mycket.

Jag längtar så mycket att jag just nu sitter och surfar efter weekendresor. Jag och Nils har den senaste tiden tippat en enkelrad var på stryktipset varje lördag och sagt att den som kommer först till 10 vinster får bestämma var vi ska åka på vår första barnfria resa efter Bubbas ankomst. I lördags vann jag (10-4 blev det til slut) och nu drömmer jag mig bort till december, eller när det blir, då vi kan sticka iväg alldeles ensamma. Bossa var ungefär ett halvår när mina föräldrar tog henne en helg för första gången, så det kan nog vara lagom.

Frågan är vad jag ska välja för stad. Det lutar åt Liverpool nu. Eller möjligen Belgrad. Eller Wien. Fast Berlin är ju alltid Berlin. Hmm. Kul att tänka på är det hur som helst.

OBS: Jag längtar väldigt mycket efter min bebis också. Så var det sagt.

tisdag 23 april 2013

Nyläst

Nu har jag tuggat i mig den sista av de John Green-böcker jag köpte för ett tag sedan. Läste ju The fault in our stars och blev som besatt. Var tvungen att läsa allt han skrivit. Och nu har jag gjort det. Åtminstone de böcker han skrivit själv, utan medförfattare.

Det känns liiite synd att jag avslutade med den här, An abundance of Katherines, för den var ... inte så bra. Eller den var inte dålig, men den var absolut inte lika bra som de andra han skrivit.

Och en grej som jag inte kan komma över är att han slut-shejmar i den. Hör här bara:

The act of leaning in to kiss someone, or asking to kiss them, is fraught with the possibility of rejection, so the person least likely to get rejected should do the leaning in or the asking. And that person, at least in high-school heterosexual relationships, is definitely the girl. Think about it: boys, basically, want to kiss girls. Guys want to make out. Always. (...) Whereas girls are very fickle about the business of kissing. Sometimes they want to make out; sometimes they don't. They're an impenetratable fortress of unknowability, really.

Så besviken på detta! Jag hade så mycket högre tankar om John Green.

Försöker finna tröst i att det var länge sedan han skrev den här boken och de två som kommit ut efteråt - Paper towns och The fault in our stars - är superduperbra.

En mening om varför en ska läsa boken:

För att det kan vara kul att ha läst alla John Green-böcker.

En mening om varför en bör undvika den:

För att en kan lägga sin tid på de andra böckerna John Green har skrivit i stället.

söndag 21 april 2013

Söndagen i 15 bilder

I morse när jag och Bossa gick upp var det full fokus på att återställa vätskebalansen. Hon här spydde nämligen som en fyllsjuk kalv i natt. Endast en gång, dock, så vi hoppas att det handlar om en liten matförgiftning och inte om den_stora_magsjukan. 

Efter två muggar vatten körde vi frukost framför teven. För det får man när man varit sjuk.

Hon led lite av nattens kräkfest verkade det som. 

Efter någon timme med Umizoomi målade vi en stund.

Och byggde Duplo på Bossas rum. 

När pappa vaknade blev det några knäckemackor. 

Och jag la mig i sängen och läste ut den här. 

Sedan promenerade vi till Klippan och tog en öl på Röda Sten ...

... och matade svanarna ...

... och bara kollade på havet en stund. 

På väg hem handlade vi på Ica i Majorna. Där måste Bossa alltid få klättra upp i den här. 

Väl hemma sa Bossa att hon var en doktor som skulle undersöka lillebror. Det började lugnt och fint med lite klämma/lyssna. 

Det urartade emellertid snabbt. 

Jag lagade hamburgare till middag medan Nils kollade Liverpool-Chelsea och Bossa tittade på helgens femtitolfte avsnitt av Umizoomi. 

Vi avslutade med en bad med syftet att få bort allt kräks från den här frisyren. 

Nu nattas Bo av far sin. De ska vara hemma och vabba i morgon av den händelse att det faktiskt är magsjuka hon åkt på (hon har inte spytt mer, men diarréat hela dagen). Själv ska jag dra i mig några alkoholfria öl och titta på House of cards. Häpp!

lördag 20 april 2013

Mina föräldrar FTW

Just det, glömde berätta! Mina föräldrar har knutit upp orosknuten angående vem som ska passa Bossa under förlossningen om det skulle komma att hända när våra ordinarie Bossavakter är bortresta. De fixar det! Jag vet inte hur, men jag litar på dem när de säger att de kommer att finnas här i Göteborg. Förmodligen genom att pappa/morfar tar ledigt från jobbet och kommer och bor hos oss. Mamma har mycket svårare att få ledigt.

Hur som helst: gud så skönt det känns. Hann bli så himla nojig över att jag skulle behöva föda ensam, utan Nils.

Dagen i bilder

I dag gick jag upp före nio, trots sovmorgon. Tror att jag fick nog av zzz under sjukveckan som gått. Påminn mig om det när jag gråter av sömnbrist här om ett par månader. Hur som helst. Den tidiga uppstigningen innebar sällskap till frukosten. 

Sedan drog Nils ut på en löprunda. Då fick Bo äta riskaka och kolla på Umizoomi medan jag duschade, sminkade mig, läste DN och drack kaffe. 

Sedan skulle det skajpas med mormor, men det funkade inte. Då fick vi tillfälle att testa Facetime i stället. Funkade!

När Nils pustat och duschat undervisade han Bo en stund. 

Följt av lite spex. 

Sedan gick jag ut i vädret som gått och blivit VÅR eller till och med SOMMAR och drack kaffe i solen med Jessica. Man ser att jag är ganska gravidsvullen här. Alt. chipssvullen. 

Bossa och Nils promenerade till Universeum under tiden. Jag hittade dem på dinosaurievåningen. 

Bossa var måttligt imponerad. 

Då var det roligare med fika på en parkbänk. 

Och lek på en lekplats som hade massa fordon en kunde testa!

På väg hem gick vi via Avenyn, för det var massa saker som hände på stan. Oklart vad allt hallaballoo handlade om, men Bossa gillade det. Till exempel hittade vi ett mumintroll. 

Väl hemma blev det mer Umizoomi i samband med att det här världshistoriska hände: BOSSA KISSADE PÅ POTTAN! Har aldrig hänt förut. Heja Bossa!

Vi firade med att Bossa fick välja middag: stekt ägg och pasta med ketchup. 

Och glass!

Efter maten målade jag och Bo en tavla. 

Och så badade vi. 

Just nu ser det ut så här: Bossa blir kammad av Nils och Toy Story rullar på teven och popcornen ligger i skålen. Snart ska jag natta Bo och sedan ska jag laga en sen och extra god middag till mig och Nils. God lördag!