torsdag 3 oktober 2013

Har ej börjat packa än

Vi flyttar nästa vecka. Har jag sagt det? Jag måste hur som helst säga det till mig själv, så att jag fattar: VI FLYTTAR NÄSTA VECKA. Byta stadsdel, byta från lägenhet till hus, byta liv.

Hur kan det nästan vara 12:e oktober redan? Fattar inte. På onsdag åker jag upp med barnen till Värmland och lämnar dem hos mormor och morfar över helgen. När de kommer ner till Göteborg igen ska de inte åka till Linné/Masthugget utan till Hisingen. Bossa kommer aldrig mer att sova i sitt FINA GULA RUM och hon kommer aldrig mer att leka med kompisarna på innergården.

Vi pratar mycket med henne om flytten. Försöker få henne att förstå att hon inte kommer att komma tillbaka till lägenheten. Men kan en treårings lilla ärthjärna ta in det? Någon som vet?

Oavsett så blir det säkert bra i längden. Hon ska inte byta dagmamma än på ett tag och hon kommer att få en katt. Just det - vi blir med katt i och med flytten. Nuvarande ägarna undrade om vi kunde ta över deras katt Smilla. "Ni måste inte, men om ni inte gör det får vi avliva honom." Inte mycket att välja på med andra ord. Men vi hade velat ha honom ändå, för det är ju mysigt med katt.

Nämen om en skulle ta och skriva en att göra-lista inför flytten, kanske? När lillebror ändå sover och Bossa ändå är djupt inne i morgonteven, menar jag. Morrn!

8 kommentarer:

Knut och kofta sa...

Vi flyttade till hus för två månader sedan och vår fyraåring fick lämna sin älskade innergård med kompisarna och vi trodde verkligen att han skulle reagera hårt, sörja och fråga mycket. En ENDA gång har han frågat om vi inte kunde flytta med lekstugan vi ärvde av förra husägarna till vår gamla adress. Men annars NADA. Han går kvar på sitt gamla föris och det tror jag är rätt bra. Lycka till med flytt och hus, det är verkligen ett identitetsbyte och man känner sig vuxen, men OJ vad härligt det ändå är.

P.S Vill också ha en katt!

S.W sa...

Vi flyttade ju alldeles nyss och vi har pratat om det varje dag i ett par månader. Än så länge visar hon ingen sorg. Dock att hon går kvar på samma föris och vi har flyttat från landet till byn, så till alla kompisar liksom.
Dessutom (trots bebis på armen) jobbade jag häcken av mig för att få allt i ordning så fort som möjligt på nya stället, för att det ska kännas som hemma.
Det kommer gå fint! Ät bra, drick mycket vatten och andas (under själva flytten då alltså). Kram!

Anonym sa...

Blir så arg över folk som avlivar friska djur för att "de inte passar in i deras liv"! Toppen att ni tar Smilla!
/J

Maria sa...

Knut och Kofta och S.W. - vad skönt att höra! Ja, det där med att inte byta barnomsorg känns bra. SÅ blir det inte sååå stor omställning på studs.

J - Smilla är tydligen en katt som flyttat in till huset (från något annat hus i området) och de (ägarna) trodde inte att det skulle gå att flytta på honom till ett nytt hus. Men jo, jag är med på vad du menar.

Den där Jenny sa...

Den stora ångestposten för oss. Att flytta på ett litet barn som inte kommer att fatta något alls. Som för första gången inte grät när vi lämnade honom på förskolan imorse, så ska han byta. Buhu! Vill dock inte skapa dålig stämning här efter att de andra skapad god stämning, så därför säger jag som så att: nytt rum! Hus! Trädgård! Katt! Bossa kommer ju att älska!

Olga sa...

Haha vilken jävla stil!! Med katten. Hatar såna människor.

Maria sa...

Jenny - vi får hoppas att det där som sägs om att barn är anpassningsbara stämmer. Om inte annat får vi lita till att deras små guldfiskminnen är till vår fördel.

Josefine sa...

Herre gud vad spännande!!! Kommer bli så himla bra. Och katt liksom! Katt på köpet. Har aldrig hört om det innan men smått genialiskt får jag säga.