tisdag 15 oktober 2013

Blir en del flängande i natt, vad det verkar. Hur funkade jag egentligen när jag fick sova hur mycket som helst per dygn? Måste varit en supermänniska.

Betänk att du sett fram emot två vardagar på raken, ensam sånär som på en mysig bebis i ett oinrett hus, med massor av härliga lådor att packa upp. Medan den andre vuxne var på jobbet och det stora barnet hos dagmamman skulle du njuta ihjäl dig av att ställa grejer på plats och fylla garderober och prång med kläder och lakan och sådant. 

Men så kom dubbel vattkoppsinferno emellan och du fick i stället tillbringa de två dagarna med att trösta, tvätta, blåsa, vyssja, svalka och stressa mellan två ledsna och obekväma barn. Dessutom  gick ett av barnen visst in i ett trotsskov, så all ansträngning under dagen belönades med ganska många "DUMMA BAJSMAMMA".

Då kanske du sökt tröst i att tänka så här:

"Klockan 21 i kväll ska jag sätta mig med ett avsnitt av Downton Abbey och ett glas rödvin och jag ska ha sprungit en runda samt ha duschat och barnen ska sova, amen."

Upprepat som ett mantra under dagen: "Klockan 21 i kväll ska jag ..." osv. 

Då kanske du blivit lite frustrerad över att båda babymonitorerna började blinka som brandbilar sekunden du satte ner ditt vinglas bredvid dattan. 

Aja. Jag har sprungit i alla fall. 

4 kommentarer:

Olga sa...

Amen vaf ...

Hanna sa...

Jag skulle dock haft ångest redan vid tanken på kartongerna.

Maria sa...

Olga - ja, otack är barnafödandets lön!

Hanna - nämen jag älskar skiten! Plocka, fixa och dona med ens gamla grejer fast på ett nytt ställe. Känna hur lugnet lägger sig med varje sak som kommer på plats. Mmmm.

hemvändaren sa...

Dessa prövningar. Why.