fredag 6 september 2013

Nästan ett år utan blod

Men åh. När man talar om mensen, liksom. I dag kom den tillbaka och den här roliga vyn när jag öppnar min mensapp är ett minne blott. Aja, då får jag ju i alla fall snart svar på frågan om det kommer att bli värre eller bättre såhär post förlossning nummer två. Hittills är jag glatt överraskad över avsaknaden av menssmärta. Men samtidigt så har jag ju haft helt gruvligt mycket ångest senaste dagarna/veckorna, så det kan ju vara så att PMS:en exploderat till nya nivåer av vidrighet. Dessutom vill jag äta hela världen i dag. Har hört att det kan bli så av mens, men jag har aldrig varit med om det själv. Men nu tänkte jag redan i morse på vad jag skulle ha på min middagspizza och så snart Bo har somnat (hon blir nattad nu) ska jag duka upp med salt och vinäger-chips, mjölkchoklad, smarties, tutti fruttis och haribonappar.

Jaja, å andra sidan har vi haft en helt fantastisk dag. Först fick Nils sova tre timmar extra efter frukost, eftersom jag är en så fantastisk fru. (Och eftersom han tog nattpasset med Ben...) Sedan tog vi en av lokaltrafikbåtarna över till Hisingen och kände på våra nya hoods. Och så hälsade vi på i huset! Alltså, vi hade ju hört av oss några dagar i förväg och kollat så att det var lugnt först, så klart. Men i alla fall, det var så kul att se det igen. Jag hade bara tittat på det en gång (Nils var med under besiktningen, så han har en extratitt i bagaget) och då var det ju massa andra där och kikade och jag var som helt rusig av ha-begär att jag kanske inte la alla detaljer på minnet.

Men åh vad fint det är. Kändes nästan ännu finare nu när det inte var stajlat inför visning. Nu var det leksaker överallt och lite bajsränder i toan. Det kändes som på riktigt. Som att det är ett hus som vi ska bo i på riktigt! Helt sjukt, ju. Kan inte låta bli att tänka att något kommer att gå på röven när som helst. Allt är lite för bra för att vara sant just nu.

Just det, på tal om för bra för att vara sant. Anledningen till att vi kunde ha en sådan här härlig familjedag i dag är att Nils börjat med en ny grej. Från och med nu jobbar han 80 procent och är föräldraledig varje fredag. Vi utnyttjar moderniteten dubbeldagar från Försäkringskassan, så det blir nästan inte ens ett inkomstbortfall. Klart att föräldradagarna kommer att glida oss ur näven lite snabbare än annars i och med detta, men just nu känns det som ett genidrag. Så värt att få långhelg varje vecka.

5 kommentarer:

  1. Elin från jobbet6 september 2013 20:50

    Dubbeldagar ftw! Vi ångrar att vi inte tog ut fler med lilleman, för det går ju bara att göra det första året.

    Så jävla underbart med huset också, råpeppad på att ha bokklubb där ju.

    SvaraRadera
  2. Det låter ju helt ljuvligt med dubbeldagar. Vi har inte utnyttjat det och lär väl inte göra det heller eftersom A också börjar föris om blott en månad (känns helt sjukt pga kommer få ett helt nytt liv helt plötsligt osv), men iaf, ett genidrag tror jag.

    SvaraRadera
  3. Ps. Ang mensen, tycker själv den blivit lite jöbbigare sen förlossning nr 2, liksom lite ihärdigare (håller på flera dagar, lite jobbigare mensvärk, en väldig aggression samt mer blod. Kan i mitt fall bero på kopparspiralen också kanske, vad vet jag, tråkigt iaf. Tur att det "bara" är en gång i månan.

    SvaraRadera
  4. Det känns som att det är värt nästan vad som helst att vara lediga tillsammans, allihopa, så mycket som möjligt.

    Ewonne - ja, men "en gång i månan" är ju liksom nästan två veckor. Om man räknar med PMS, ägglossning och mens. Så himla orättvist, tycker jag.

    SvaraRadera
  5. Man får bara ta ut tills de är 1. (Dubbeldagar.)

    SvaraRadera