tisdag 9 juli 2013

Nyläst

Det är så himla trist att bli besviken på något man gärna vill tycka om. Som jag blev på Tina Feys bok eller på allra sista avsnittet av Twin Peaks (prata inte om det). 

Samma sak med den här boken: Blandfärs av Kringlan Svensson och Kalle Lind. Jag har sagt att jag älskar Kringlans och Josefinitos podcast Crazy Town, va? Det är min bästa podd och jag skulle vilja vara nära vän till både Kringlan och Josefin eller åtminstone få hänga i the outskirts av deras bekantskapskretser, för uj vilka toppenpersoner de är. Roliga, vettiga, upplysta, intelligenta osv. 

Så när jag såg att Kringlan skrivit en bok blev jag ju eld och lågor. En spänningsroman/humordeckare (?) som utspelar sig i Malmö och som handlar om folk som försvinner och eventuellt mals ner till blandfärs och om en svulstigt sexistisk ICA-handlare och om en bitter skjutjärnsreporter och en massa andra kufar. Det handlar om väldigt många personer, faktiskt, och författarna gör till och med en poäng av det i ett av kapitlen som inleds med att man egentligen inte ska föra in nya huvudpersoner i handlingen för långt in i pjäsen (det är en pjäs som beskrivs just där i boken, men man fattar ju vad de menar). 

HURSOMHELST så funkar inte den här boken på mig. Den känns som en buskisfars eller som en Henrik Dorsin-kuplett och i upplösningen är det så stora logiska luckor att jag började misstänka att det saknades sidor i mitt exemplar.

En mening om varför man ska läsa boken:

Det här är en bok för den som gillar finurligt språk.

En mening om varför man bör undvika den:

Läs inte den här boken om du ryser lite när du tänker på Karamelodiktstipendiet.

2 kommentarer:

  1. Håller med till 100 %, både när det gäller boken och Twin Peaks. Alltså Twin Peaks. Jag satt som klistrad i 29 ½ avsnitt i lika många veckor (detta var på 90-talet när begreppet dvd-box var okänt), och sen ville jag mest av allt slå sönder tv:n.

    SvaraRadera
  2. Åh, man blir så arg och besviken. Min värsta är ändå sista avsnittet av Lost. Då kan det ha hänt att jag skrek "FEM ÅR AV MITT LIV GAV JAG TILL DIG" till teven (dattan).

    SvaraRadera