fredag 31 maj 2013

Om kvällen kommer oron för natten

Min enda önskan just exakt nu: att det här trötta humöret ska hålla i sig åtta timmar framåt från och med nu.

Jag blir alltid lite nervös och stingslig när det börjar närma sig läggdags. Hur ska den här natten bli? Kommer han att sova? Kommer jag att få sova? Hur många timmar? Hur ont kommer det att göra när han väcker mig? Hur många gånger kommer jag att väckas? Osv. Jag känner mig så ensam om natten (trots sällskap av Ben).

Med det sagt är nätterna a walk in the park jämfört med Bossa som spädis. Han skriker nästan ingenting.

Nu ska jag förbereda med blöjor, nappar, tvättlappar etc i sängen. Bisous!

5 kommentarer:

  1. Fy fan vad vidrigt det är! Minns när E var runt 6-9 månader och vi hade så jobbiga nätter. Hade sån ångest inför varje natt :/ Hoppas det blir bättre snart för er!
    Styrkekram

    SvaraRadera
  2. Men usch. Hoppas han fattar hur man ska göra snart. Bo verkar ju rätt bra på sovning?

    SvaraRadera
  3. Aj aj :-( Det där är det värsta med bebisar. Kvällsångesten man bygger upp inför nattångesten. Har varit sådär med bägge mina barn och ibland kan jag få lite återfall även nu om det är sjukdomsperioder med dålig sömn.
    Johan är mer "det blir som det blir inatt och det är inget man kan göra nåt åt" medan jag ältar och har förebyggande ångest. Jag kan ha lite magiskt tänkande-tendenser också när jag är orolig... Och börja analysera allt på sjuklig detaljnivå. Typ "i fredags när han sov så bra hade han haft grön pyjamas och lampan tänd, vi gör så ikväll så funkar det säkert!!!" Hmmmm.
    Hoppas det vänder med Ben. Det ÄR ensamt att vara vaken om natten även med bebis som sällskap.

    SvaraRadera
  4. Åh vad jag minns det där...att inte kunna njuta alls av kvällen pga oron inför att inte få sova ordentligt på natten. Bävar för att det ska bli så med nästa bebis också. Samtidigt som jag tänker att det gick ju bra å glömdes bort till slut, vi överlevde, om än med några nya rynkor, grå hårstrån å högre hårfästen...

    Kram!

    SvaraRadera
  5. Tack alla fina ni!

    Olga - ja, Bo är suverän på sömneriet. Somnar själv (Nils lämnar rummet kort efter sagan nu när han har ansvar för nattningarna och det funkar!) och vaknar mycket sällan om nätterna. Hoppas att Ben kan låta sig inspireras vad det lider.

    Karin - känner igen mig! Jag kan också analysera de bra respektive dåliga nätterna in absurdum. Vad gjorde vi rätt? Vad gjorde vi fel? Hur kan vi återuppleva den där natten för två veckor sedan som var så himla bra? Jag måste öva på att tänka mer som Johan.

    SvaraRadera