måndag 5 november 2012

Det kom blod

Som ni kanske förstår av förra inlägget (om någon skulle ha hunnit läsa det...) så är jag on the tjock igen. My eggo is preggo, the mothership has landed, this is a doodle that can't be undid.

Det är JÄTTEHÄRLIGT att få ge ett syskon till Bo och vi blev superglada när det blev ett plus efter fyra månaders försök.

Men, som ni också kanske förstår av mitt förra inlägg så är jag inte helt lugn och fin och rofylld i den här graviditeten. Det hände en grej i onsdags som gör att jag inte kan slappna av riktigt. Så här: jag var på jobbet och minded my own business när jag plötsligt märker att det ... rinner till. Det känns som att jag kissar på mig, eller att vattnet går eller som att en vattenballong sprängs i min vajayjay. Men det är inte kiss eller vatten utan en jävla massa blod. Liksom isarna brister-brod.  Med klumpar och allt.

Jag springer från min plats till toaletten där jag först ganska iskallt konstaterar att "det var ju ett jävla helvete att få missfall i vecka 12" och sedan drabbas av akut panik och störtsorg över allt blod och det som hänt och ... samtidigt öppnas toadörren eftersom jag givetvis glömt låsa.

Som tur är så är det Jordan som öppnar och han är den enda jag hade berättat för på jobbet och jag får fram att "I believe I just miscarried" och ber honom hämta min jacka så att jag kan dölja den nedblodade klänningen och gå tillbaka till min plats och hämta telefon och väska och torka upp blodet från golvet och mumla att jag måste dra.

Ringer 1177 och Nils och tar en taxi till gynakuten. Sedan följer de värsta sju timmarna jag varit med om, när jag sitter och väntar på att få bli undersökt medan jag är övertygad om att mitt ofödda barn rinner ur mig.

I alla fall: efter nästan en hel arbetsdag i väntrummet (Nils har vid det här laget åkt hem till Bo) får jag göra ultraljud varpå läkaren konstaterar att "hjärtat slår och allt ser bra ut".

Så: Bubba (arbetsnamn) lever! Det är såklart allt som spelar någon roll. Men: läkaren som undersökte mig hade inte tid att svara på några frågor (det var galet hög beläggning på gynakuten) (han var till och med så stressad att han var otrevlig och sa saker som "nu får du samla dig!" till mig) (han glömde också byta papper på britsen innan jag kom in så den var helt blodig från den som var före mig) och undersökningen gick så himla fort och det blöder fortfarande lite, så ... jag är inte helt lugn.

Har dock ringt min MVC-mottagning (en första gissning därifrån var att det var en tvilling som inte klarade sig) och de är så himla gulliga och kan ta emot mig på tidigt ultraljud redan nästa vecka. Så det blir nog bra det här.

ÅH vad skönt att vara ärlig med bloggen igen!

Nu blir det (förhoppningsvis) gravidbonanza här igen. Det har ni väl längtat efter?

28 kommentarer:

  1. Hurra och vad glad jag är för er skull!
    Bebis! :)

    SvaraRadera
  2. Åh vad roligt! Håller tummarna att allt går bra!!

    SvaraRadera
  3. Håller alla mina tummar, plus HURRA VAD KUL!!!

    SvaraRadera
  4. Först vill jag ju såklart säga: Åh vad roligt!

    Och sen ojojoj vilken panik som måste ha vällt fram! :(

    Men nu igen: Åh vad roligt! <3

    SvaraRadera
  5. Å men fan vad skönt att Bubba (är det inspirerat av Hoyt?) klarade sig! Hur kan man veta om det är (var) en tvilling??? Kan man förlora en men en stannar kvar? Fan vilken dryg läkare, trots stress. Man vill ju gärna veta varför man blöder då också, ja. Samt; GrAttis!!! (Igen, hihi) :*

    SvaraRadera
  6. Men åh, stort grattis till er, fan vad kul! Men samtidigt, fy vilken ångestupplevelse, tur att det gick bra!

    kram

    SvaraRadera
  7. Jag är helt ny och har därför missat förra gravidbonanzan så bring it! Och grattis förstås!

    SvaraRadera
  8. Åh vad roligt!! Saknaden har varit stor!

    SvaraRadera
  9. YIKES! Hoppas allt är ok. Tusen tack för senast btw!

    SvaraRadera
  10. Grattis till gravidfesten!!!! =) Men fy så läskigt! Skönt att allt gick bra.

    Kram!

    SvaraRadera
  11. Wow! Fan va kul, grattis till er! Håller tummarna att allt går bra & att du aldrig mer behöver träffs stressade otrevliga läkare, fy. Kram

    SvaraRadera
  12. Satte hjärtat i halsgropen!

    Försök ta det lite lugnt. Förstår (nästan) känslan även om det är längesedan.

    Okänsliga läkare borde man "hänga ut" så att de bättrar sig.

    SvaraRadera
  13. Men vad läskigt och jävla läkare! Och håller tummarna och grattis!

    SvaraRadera
  14. Woooooooooohooo!!!! Så underbart!

    Men superläskigt med blödningen :-(
    Kan dock trösta med att första graviditeten fick jag en blödning tidigt, blev jätterädd men på ultraljudet hos gyn såg bebben så fin och pigg ut. Och nämnda bebbe är numera sju år. Håller tummarna stenhårt för er! KRAM

    SvaraRadera
  15. The horror! Dom läskigaste halloweenhistorierna är alltid dom sanna. Men den hade ju ett lyckligt slut som tur är. Kramkramkram

    SvaraRadera
  16. Fy, vad läskigt! Vilken mardrömsupplevelse!

    (själv har jag fått tre tidiga missfall och två av dem har jag upptäckt på toaletten på jobbet! Varför just..!? (Men ingen störtflod så som för dig))(men jag har fått mina två barn nu så jag grämer mig inte)

    Min kompis fick också missfall på en trolig tvilling i vecka 12, så det är ju inte helt ovanligt.

    Men GRATTIS till graviditeten och jag håller tummarna för att hen stannar hela vägen! :-)

    SvaraRadera
  17. Stort grattis till bebisen i magen. Jag vet inte vad mer man ska säga. Den där oron och fruktansvärda känslan av att aldrig riktigt veta är hemsk. Men plötsligt kommer halva graviditeten gått, sen andra halvan och äntligen har ni en ny liten familjemedlem hos er.

    SvaraRadera
  18. Stort grattis! Jag är värdelös på att kommentera här, men kände att jag måste! Jag hade två (!) precis likadana upplevelse under min graviditet! Två stora blödningar där de skickade hem mig med en informationsbroschyr "till dig som fått missfall i tidig graviditet" varpå jag dagen efter sökte akut igen och vid 2 (!) tillfällen fick se ett piggt litet hjärta slå. Ett piggt litet hjärta som nu är 1 1/2 år gammal, springer runt, är kärnfrisk, babblar, går på föris och hela baletten.

    Summan av kardemumman: vården har mycket kvar att lära på så oändligt många plan!

    Stort lycka till!

    SvaraRadera
  19. Stort grattis! Jag är värdelös på att kommentera här, men kände att jag måste! Jag hade två (!) precis likadana upplevelse under min graviditet! Två stora blödningar där de skickade hem mig med en informationsbroschyr "till dig som fått missfall i tidig graviditet" varpå jag dagen efter sökte akut igen och vid 2 (!) tillfällen fick se ett piggt litet hjärta slå. Ett piggt litet hjärta som nu är 1 1/2 år gammal, springer runt, är kärnfrisk, babblar, går på föris och hela baletten.

    Summan av kardemumman: vården har mycket kvar att lära på så oändligt många plan!

    Stort lycka till!

    SvaraRadera
  20. Å vilken ångest, hoppas du får ett bättre bemötande hos MVC!
    Och ja, hurra för lillasyskon till Bossa!

    SvaraRadera
  21. Det var ett klåpigt bemötande. Usch. Stort grattis!!! Älskar arbetsnamnet👍

    SvaraRadera
  22. Alexandra Emanuelsson6 november 2012 18:59

    Hurra och hurra! Håller tummar och tår för gravidbonanza ånyo!

    SvaraRadera
  23. Fy vad läskigt! Men framför allt jäkla massa grattis! Längtar sååååå efter att få ge Elise ett syskon också. Lycka till!

    SvaraRadera
  24. Åh, en himla massa grattis! Hoppas att allt kommer att gå finfint!

    SvaraRadera