fredag 18 maj 2012

Ångest. Man kan inte bara skratta bort den, faktiskt.

Jag lyssnade precis på Hannah och Amandas podcast om ångest (har blivit som galen i podcasts) och det var bra, även om tipsen var lite väääl ibland (har du ångest - tvätta håret!) och det fick mig att tänka på vad jag har för bästa grejer för att mota bort min ångest (som jag känt av så länge jag kan minnas, men lidit mycket av först de senaste fem åren och lärt mig hantera hyfsat det senaste året).

I alla fall, jag tänkte dela med mg av mina bästa tips för att stävja ångesten. Och precis som när det gäller hårkvalitet och vilket schampo som funkar bäst så är vi alla olika. Men det här funkar för mig. (Min ångest handlar oftast om hypokondri, tidens gång/livets mening och de enorma orättvisorna i världen som "man" inte gör något åt, reds anm.)


1. Träna. Det är precis som alla säger: det hjälper mot deppen. Så här såg jag ut efter dagens löprunda. Suger  på en cola light och är rätt nöjd. Samt orange.


2. Gör något som växer med tiden, något beständigt som blir större och bättre ju mer tid som går (värsta bra mot åldersångest eller annan tidsrelaterad ångest). Det kan till exempel vara att göra upp en budget och starta ett sparkonto. Det spelar ingen roll om man bara sparar en hundring i månaden, bara det är något. Eller så kan det vara som på bilden, att plantera frön. Det gjorde jag i dag. Basilika och krasse. (De följde med i Bossas Danoninopaket, jag hade aldrig valt att odla krasse själv. Jävla meningslös ört egentligen.)


3. Dokumentera. Jag kan inte nog poängtera hur mycket den här bloggen har hjälpt mig i min neverending kamp mot ångesten. Men jag dokumenterar på annat håll också. Som i sporadiska dagboksanteckningar och genom att framkalla bilder, sätta in i album och skriva bildtexter. Jag tänker dokumentera Bossas varje månad genom att framkalla en gång i månaden och greja fina album. Har redan fyra sprängfyllda. Jag tror att hon kommer att tycka att det är extremt värdefullt när hon blir äldre. Att se hur vi bodde, vad vi åt, vad vi köpte och annat sådant vardagligt. (Eller så kommer hon att tycka att jag är/var OCD-knäpp.)

4 kommentarer:

  1. Åh ja, skriver under på samtliga här speciellt det om att dokumentera!

    SvaraRadera
  2. Det är något med dig, alltså.

    Inte för att dina ångest-råd stämde in på hur jag hanterar mina eventuella svackor. Och inte för att just den här texten var mer eller mindre fantastisk än hur du brukar skriva. Och egentligen inte för att du har så initusans häftig klädstil (även fast du faktiskt verkligen, verkligen har just det!)

    Nej. Det är något med dig för att du verkar så jävulusiskt skön och varm och sympatisk och genuint as-rolig.

    Ville bara säga det. Och, se där: nu var det sagt!
    Tack för att du skriver och för att vi får läsa.

    /Lisa.

    SvaraRadera
  3. Det är något med dig, alltså.

    Inte för att dina ångest-råd stämde in på hur jag hanterar mina eventuella svackor. Och inte för att just den här texten var mer eller mindre fantastisk än hur du brukar skriva. Och egentligen inte för att du har så initusans häftig klädstil (även fast du faktiskt verkligen, verkligen har just det!)

    Nej. Det är något med dig för att du verkar så jävulusiskt skön och varm och sympatisk och genuint as-rolig.

    Ville bara säga det. Och, se där: nu var det sagt!
    Tack för att du skriver och för att vi får läsa.

    /Lisa.

    SvaraRadera
  4. Jag blir ju helt generad av så här fina kommentarer. Lisa, det betyder supermycket för mig att du tog dig tid att skriva det där. Jag är inte värd det, men TACK.

    SvaraRadera