söndag 29 januari 2012

Så. Himla. Arg.

Vi var för övrigt med om "en första" på Ikea i dag. Första gången Bossa fick ett tantrum. Eller ja, "ett" är fel ord. Mer som fyra-fem stycken. När hon inte fick som hon ville (till exempel när vi skulle gå åt ett håll hon inte ville gå åt eller när hon inte fick välta lampan/ramarna/spegeln/barnet) så la hon sig ner på golvet och skrek. JÄTTEHÖGT skrek hon. Skrek och blev som ett argt litet russin.

Min första reaktion var att skratta (inte så bra) och sedan tänka "men Bossa, nu beter du ju dig som ett vanligt barn och inte som Bossa" och sedan bli förtvivlad och få panik.

Nils reaktion: mycket bättre. Han plockade upp henne och pratade lugnt och försiktigt med henne tills hon torskade ner sig och blev "som vanligt" igen.

Med andra ord: bra beslut att det är Nils som är föräldraledig nu och fram till strax före tvåårsåldern. Mycket bra.

5 kommentarer:

  1. Tur att man är två om "det". Nästa gång är det du som kliver in o styr upp. Kram kusse

    SvaraRadera
  2. Ja ba "tant-rum" ...? Fattade inte riktigt. Men vad drygt/jobbigt. Men någon gång ska väl det börja också.

    SvaraRadera
  3. Kusse - jag hoppas att jag på något magiskt sätt ska utveckla ett sådant där tålamod eller inre lugn som bror min har.

    Olga - jo, det är väl så. Känns läskigt att inte veta precis hur drygt det kommer att bli. *hoppas på inte så drygt*

    SvaraRadera
  4. "argt litet russin" - mycket talande. Kan inte hjälpa att le.

    SvaraRadera
  5. Ledsom om du blir besviken men det lugnet måste man nog vara född med.. går knappast att träna och/eller tänka sig till. kram

    SvaraRadera