söndag 2 oktober 2011

Bossas nya grejer.


I går hade vi kalas för Bossa och eftersom jag gick in för värdinnerollen på ett närmast hysteriskt övertänt vis (jag började baka UNDER själva kalaset, så att chocolate chip cookies:arna skulle vara riktigt färska) tog jag inga bilder. Förutom den här suddiga på (pannkaks)tårtan.


Men jag kan visa vilka fina grejer hon fick. Till exempel de här fantastiska möblerna från mormor och morfar.


En igelkott som man kan antingen dra efter sig eller ta med sig som gosigt nattsällskap, då benen (hjulen) är bortkopplingbara, från familjen Mangan.


En egen smartphone, från farmor och farfar.


Kurbitsiga mockasiner, från Liselott (som också hade bakat en massa kalaskakor!).


Världens roligaste pussel/bygg-larv, från familjen Adnyana.


Och kolla in gunghästen som tant Johanna och Eric gav till Bossa. Jag bloggade om den här hästen när jag såg den i Myrornas skyltfönster. Jag ville så gärna köpa den till Bossa, men tvekade av någon anledning. Hade väl inte råd just då eller så. Och så såg Johanna det och gick och köpte den och tog med den till kalaset. Alltså förstår ni hur fin hon är? Därtill hade hon slagit in den i massa ihopklistrade kartonger, vilket måste ha tagit en evighet att få till. Fina, fina.


Bollar från farbror Gunnar och farbror Ola och giraffdinglisar från farbror Joakim.

Hon fick också pengar, byxor, vantar, mugg och annat bra. Otroligt generösa gäster. Och ett väldigt mysigt kalas, trots min övertändning.

2 kommentarer:

  1. Pju! Du lever! Kaja har också en sån dinglisgiraff fast med speldosa. Låter som en mysigt kalas!!

    (Hade du förberett kakdegen eller gjorde du den också?)

    SvaraRadera
  2. I know, superdött på bloggi under helgen. Gjorde massa skrot hela tiden (typ bakade och agerade kalasmorsa som en galning.

    Jag hade förberett kakdegen. Fryst in en rulle som jag tjoppade upp på en plåt och in i ugnen. Det var cirka 30 grader varmt i vår lägenhet redan innan jag började baka, så det var ju kul att få veta att det kunde bli ännu varmare. Trodde man inte.

    SvaraRadera