fredag 16 september 2011

Vad är det för tillstånd jag inte uppnått?

Grej jag inte fattar: uttrycket "jag älskar att vara gift".

Vad menar folk som säger så? Går de liksom omkring och känner av att de är gifta? Vad är den stora skillnaden, i känsla alltså, mellan att vara ihop och gift?

Jag älskade att gifta mig, för det var en så rolig dag. Men efter det har jag aldrig gått och "känt mig gift". Är det något jag missar?

Vet inte alls varför jag kom att tänka på det här. Nu ska jag skicka viktiga_jobbmejl.

3 kommentarer:

  1. Ha ha ja jag håller med. Det är väl ingen skillnad på att vara gift eller inte, rent känslomässigt?
    Eller så är de som säger sånt sådana där sektiga typer som väntar med sex till efter äktenskapet?

    SvaraRadera
  2. Ja, det måste ju vara de som inte fått ligga innan bröllopet.
    Tacka fan för att de "älskar att vara gifta".
    Jo jo.

    SvaraRadera
  3. Alltså, vet att det är fånigt, men jag älskar det. Vi gifte oss borgerligt i Köpenhamn, bara jag och min man, hade aldrig drömt om att gifta mig eller så. Men det var fint och det känns fint. Jag är stolt över att vi vågade, vi hade bara varit ihop ett år. Jag gillar att vi delar efternamn och att vi är herr och fru och det känns tryggt juridiskt sett nu när vi fått barn. Sjukt omodernt säkert, men äsch.

    SvaraRadera