söndag 3 april 2011

Om blogg och hur det kan bli

Nu är det cirka tio minuter kvar till dess att Bossa vaknar. Och nä, jag har inte sovit något. Däremot jobbat upp en ganska duktig ångestklump i svalget! Så jag har inte varit helt overksam.

Nämen jag tänker på mitt förra inlägg. Det känns som att det kanske blev lite väl... privat eller så. Kanske borderline taskigt? Att vräka ur sig sådär. Känner att det är läge att poängtera att det ju bara är min sida av saker som kommer till tals här. Mina upplevelser, mina ord,min blogg osv. Och att Nils är världens bästa make och farsa behöver jag väl inte ens nämna?

Jag skriver inte inlägg som det nedan för att kritisera eller försöka samla sympatipoäng eller så. Jag skriver för att det här nya livet som familj med bebis medför en massa nya situationer som jag aldrig tacklat förut och det hjälper att skriva om dem för att försöka förstå dem. Och så hjälper ju bloggi mot ångesten också.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar