tisdag 25 januari 2011

Hatet mot Lindex

Men nej! Det här hade jag helt missat. Tar tillbaka allt snällt jag någonsin sagt om satans klädkedja. Vad i röven, liksom?

6 kommentarer:

  1. Adjå! Det var ju fiffigt. Not.

    SvaraRadera
  2. DNs ekonomidel (sidan 5) tar upp det här med Lindex idag, inte illa! Hittar ej på nätet. Lamt svar från inköpschefen dock. Bl a "vi märker inte kläderna med pojk eller flick"...

    SvaraRadera
  3. Att även du går på denna nonsen blogg debatt, tropde mer om dig än så...
    vad är grejen, skulle jag gå på enbart aldrig komma hem med något som passar! De där 26 tummen i midjan har en tendens att bli både 27, 28, 29 för att bostra större människors ego... men inte fläker jag ut det i någon blogg

    Sen det är skillnad på kill- och tjejkläder, ett par combat byxor har en annan passform än ett par snäva botcut byxor klart att inte 116centilong passar då...

    men stormen rasar vidare i vattenglaset... hade varit kul att se vad dessa skitnödiga medelklass bruttor hade kunnat åstadkommit om de fokuserat på något väsentligt typ hungern i världen...

    Ett bättre tidsfördriv än att gnälla på lindex http://www.hungerprojektet.se/

    SvaraRadera
  4. Bra att det skrivs om det. Läs kommentarerna under Newsmill-artikeln. Så mycket dumt...

    SvaraRadera
  5. Emil - jag är för både jämställdhet och att människor ska slippa svälta. Tänka sig!

    Men allvarligt, det handlar inte om att kunna hitta kläder som passar. Det kan alla göra fortfarande. Det handlar om att det här är ett större problem än så. Men det fattar du väl egentligen? Eller har jag "också trott för mycket om dig"?

    Eller tillhör du den härliga skara som tycker att feminism är onödigt/överskattat och att vi "inte har några större problem med jämställdhet här i väst"?

    SvaraRadera
  6. Maria jag tror att "könet sitter i hjärnan" (http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9197603309) och att därför allt snack om genus hit och genus dit bara är sociala konstruktioner.

    Jag ser faktiskt med rätt stor fascination på rådande debatt, då jag själv upplevde den för 27år sedan men från ett annat perspektiv. Min kära moder trodde nämligen starkt på det här med genus som social konstruktion men la ned det när jag ändå bara valde att leka med legot och bilarna framför dockorna och nallarna och ville bara ha gröna kläder. Vist jag kanske påverkades av min omvärld men min omvärld var inte så stor då den utgjordes av 10 andra ungar jag såg på kyrkans barntimmar en två-tre timmar/vecka...

    Så skall man diskutera detta så skall det diskuterar ur perspektivet att varför vi som vuxna tillskriver en snävare skärning att vara något feminint och baggy-fit något manligt...

    så som sagt folk skall enligt mig köppa kläder som passar istället för att titta på storlekarna och reflektera över sina egna värderingar innan ni börjar pracka på barnen dem för att inte tala om innan det vräks upp i någon som känner någon på DN's blogg....

    SvaraRadera