söndag 31 oktober 2010

Fashion

Jag är så jävla genomtänkt, va?

Ett tips, bara

Sak som gör mig glad just nu: att Ben Folds och Nick Hornby skriver musik tillsammans. Lyssna bara på den här singeln, Levi Johnston's blues. Den handlar om Sarah Palins före detta svärson. Så himla hittig i refrängen och så himla rolig text.

De är så omtänksamma att jag blir gråtmild

Inte nog med att Kakan och Körven gick och handlade och lagade mat åt mig och Nils i går - de hade även med sig massa fina presenter. Här ska ni få se.

Av Kakan fick Bossa fick en hemskt söt klänning med matchande strumpbyxor.

Och det här är så grymt: en sagobok som Kakans blivande man Petter skrivit. Får man lov att säga att han är enormt begåvad? Jag älskar hans konstverk och har en av hans tavlor på väggen.

Körven hade med sig en kudde till Bossa. Så sjukt bra present - den kommer att användas urmycket.

De hade också med sig en hel del "mammagött". Som en flaska chablis.

Och lyxigt body butter samt duschcreme med mangosmak. Sådant där som man (jag) inte unnar sig (mig) längre pga föräldrapengsituationen.

Och senaste färgen i Mavalakollektionen: smokey blue. Älskar Mavalas lack.

Vi fick också fina saker av Petra och Zlatan - en påse full med goda ostar, marmelad, kex och mousserande pärondricka. De presenterna är dock inte så fotovänliga längre då vi redan ätit en del av dem. (Har ju varit allvarligt cheese-depraved i nio månader pga hela den där "farligt för fostret med ickepastöriserade grejer"-teorin, så det var svårt att hålla sig...)

Om jag hade en ljudblogg...

Alltså det är helt sjukt vad hon skriker nu. Tre timmar utan uppehåll, typ. Jag ska testa ett miljöbyte och gå och fika med anton och Olle. Hoppas att det funkar.

lördag 30 oktober 2010

Hon höll sig!

Bossa har varit så himla social och mysig i dag. Hon vet allt att bete sig när vi har gäster.

Nu har dock gästerna lämnat lägenheten och det betyder att det finns en hel del skrik att ta igen. Om man säger. Vi ska testa att rida ut stormen under en promenad i Haga. Mycket kullerstenar där.


Bilden är från tidigare. När hon var lugn och söt och förtjänade pussar.

Just nu:

... chillar vi i vardagsrummet medan mina gäster - javisst - lagar mat åt oss. Hur bortskämd blir man inte som bebismamma?

Kan han bli vår nanny, kanske?

This just in: Bossa gick från ledsen till nöjd på mindre än två minuter i Zlatans famn.

Tur att hon bara väger fyrakommatre kilo

Det här är min vanligaste utsikt om dagarna nuförtin. Det är lite småsvårt att få Bossa riktigt nöjd i vaket tillstånd om hon inte har tutten i munnen eller sitter i babybjörnen. Så när det inte är matläge så guppar hon omkring så här. Tror att hon blir trygg av vetskapen att käket är nära.

I dag fyller hon en månad - tänk om det är den magiska gränsen

Klockan 3 i morse somnade Bossa. Förmodligen utmattad av all skrikning.

Positiv sak med det: när hon då vaknade och var hungrig vid halv sju-tiden så somnade hon om direkt efter amning.

Negativ sak: så här kan vi väl inte ha det?

fredag 29 oktober 2010

Nej nu...

Nu har hon varit onöjd och skrikig till och från i tre timmar. Både jag och Nils börjar få panik. Det är inte bra. En av oss måste ju hålla ställningarna.

Sak man kan fråga sig:

Men gud vad söt — är hon verkligen vår?

Men HEJ helgen

Jag trodde att man som föräldraledig snabbt skulle glömma vilken veckodag det var. Men det är faktiskt fortfarande speciellt med fredagar.

Extra gött just nu därför att:

* Jag sitter med ett glas rött framför mig och en lugn bebis bredvid mig och väntar på att finalavsnittet av Project Runway ska trilla in.

* I morgon får jag besök av inte mindre än fyra superbra personer: DJ Azteka, Zlatan, Körven och Kakan. Fifan vad fint det ska bli.

Nu blir jag en sminkblogg

Jag har mina favoriter-som-jag-aldrig-byter-ut vad gäller foundation och puder. Men i övrigt är jag väldigt otrogen mina sminkmärken.

Nu har jag köpt ett nytt läppglans och det är så jävla perfekt att jag vill tipsa om det i bloggy.

Bilden är lite orättvis mot glosset, men jag lovar - det är så himla snyggt. Den perfekta teenage prostitute-nyansen av rosa och så doftar det mint och så sägs det ge volym. (Vet inte om det sistnämnda stämmer, men det sticker lite i käften i alla fall.) Känns också sådär "gött" - varken för kladdigt eller för rinnigt.

Det är Too Faced som gör det och nyansen jag köpte heter "Barely legal - Marshmallow Pink".

Dr Jekyll och mr Hyde

Det är knäppt att man kan vara så mysig på dagen och så arg på kvällen.

torsdag 28 oktober 2010

Just nu:

Väntar på att farsan ska komma från jobbet. Funtar på att kanske skrika lite.

Sjukt snabbt

How about this för en leveranstid:

Beställde smink från eleven.se i går. I dag fick jag paketet.

Torsdag = vägdag

Fyra veckor efter förlossningen väger jag 70,5 kilo.

Jämfört med förra veckan: minus ett kilo.

Jämfört med direkt efter förlossningen: minus 5,5 kilo.

Jämfört med när jag var som mest höggravid och tung: minus 15,5 kilo.

Det går åt rätt håll, även om minskningen börjar stagnera. Men så får jag ju inte träna än heller.

Påståenden jag fått omvärdera (eller blivit arg på) post-bebis

1. "Spädisar sover 17-20 timmar per dygn. Passa bara på att sova när ungen sover, så får du tillräckligt med sömn!"

Kommentar: Eh... 17-20 timmar? Jag är glad om Bossa sover 12 på ett dygn. Och "att passa på när ongen sover" - hur stressande är inte det? När Bossa väl har stängt sina små lock vet jag att jag har en, två eller max tre timmar på mig att själv få lite vila. Jag kan inte somna på beställning. Jag behöver komma till ro först. Men sådan lyx kan jag inte kosta på mig längre.

2. "I början är allt en enda fluffig härlig bebisbubbla. Man bara njuter och kan inte sluta titta på underverket."

Kommentar: Ska vi prata om den där bubblan? Va? VAVAVA? Kan vi inte bara krossa den här myten en gång för alla. Inte bara jag, utan typ alla jag varit i kontakt med nu när Bossa är här, säger samma sak: första veckorna/månaderna är fruktansvärt jobbiga. Har man inte upplevt ens egen bebis ångestladdade skriksessioner är det nog svårt att fatta precis vad de där skriken gör med en. MAN GÅR SÖNDER. Så är det. Och i kombination med sömnbristen blir man DUM I HUVUDET.

Sedan är det väl läge att nämna den konstanta oron också. Jag vet inte om det är så för alla, men jag har varit spänd i kroppen i fyra veckor nu. Andas hon? Är det där normalt? Mår hon dåligt? Får hon verkligen i sig tillräckligt med mat? Vad betyder det att hon kräks så där mycket? Och: VARFÖR SLUTAR HON INTE SKRIKA?!

3. "Man blir kär på nytt i sin partner."

Kommentar: Jo, det här stämmer till viss del. Jag har redan skrivit om det, att jag fått helt nya härliga känslor för Nils i och med att han blivit farsa till min unge.

MEN, det är också extremt påfrestande för förhållandet att bli föräldrar. Eller, i alla fall är det så för oss. Jag har alltid varit ganska hejkon-bejkon i humöret och kan nog skriva uppsats i ämnet "att överreagera - eller konsten att älta sönder allt som kastas mot en". Men Nils har alltid varit en filbunke. Lugn, stabil osv. Nu är vi båda som bensinpölar som bara väntar på den glödande fimpen. JÄVLAR vad vi tänder till lätt mot varandra. Nästan varje dag måste vi påminna oss om att "det är sömnbristen som snackar" och "låt oss inte bli ett av de där paren som inte klarar första året".

4. "Man glömmer hur ont förlossningen gjorde."

Kommentar: Nu har det ju bara gått fyra veckor sedan jag födde, men jag vågar ändå säga: Nej. Det gör man inte.

Dagens outfit

Dotter: body, threadless.com, byxa, hm, strumpor, ellos.

Morsa (ej i bild): för liten och mjölkblöt amnings-bh, hm, t-shirt med mjölkspya, mq:s herravdelning, mammatrosa med rester från förlossningen, hm. (Blev det lite för mycket här? Sömnbristen får mig att tappa omdömet.)

onsdag 27 oktober 2010

Naiv: super

Hahaha! Som jag skrattar åt den jag var tidigare i dag. Så godtrogen och lycklig hon var, den naiva mor som inte förstod att den tidiga dagens lugn bara var ett enda långt laddande inför den VÄRSTA SKRIKFESTEN EVER. Typ. Jag är helt slut. Och stackars Nils som kommer hem till en förstörd fru som bara: "ta ungen, jag orkar inte mer".

Ska testa de där dropparna nu.

Kanske får ångra det här bittert inom kort, men vad fan

Mysiga känslor överallt! I dag är en bra dag. En riktigt bra dag. Jag vet inte om det här inlägget kommer att landa i något substansrikt över huvud taget, men jag tänker att jag måste dokumentera de tillfällen då allt känns rätt gött. Också. Just nu är en sådan stund.

Vi kan börja med att Bossa sov sin bästa natt hittills i natt. (Att jag sedan låg som på nålar och inte kunde somna är en annan sak. Vi får ta en sak i taget.) Vet inte om det berodde på att Henrik gjorde ett strålande jobb med att hålla henne vaken i går kväll (han jobbade mycket med ljus och att blåsa henne i ansiktet) eller om vi bara hade tur, men hon somnade redan vid tio och var bara vaken sammanlagt ett par timmar under natten som följde.

Sedan känns det liksom bara så himla bra i dag. Jag har inga planer alls för dagen och tänker inte skapa mig några heller. Jag har inte duschat, utan går runt och skrotar i sovkläderna. Gör massa hushållsarbete (en tvättmaskin där, en köksstädning där), betalar räkningar, unnar mig en sminkbeställning från eleven.se och kollar massa Gossip Girl. Hela tiden med en superlugn och fin Bossa bredvid mig som bara gnäller när hon vill ha käk. ÄLSKAR MYSET den här dagen.

I dag väljer vi glädjen. Kolla vad söt!

Piggast!

Utsikten från min sida av sängen klockan 03.10.

tisdag 26 oktober 2010

Long lost penpal

Bossa har verkligen fått slipa sina social skills i dag. Inte nog med att Ylva och Gabriella med tillhörande bebblar kom förbi så fick vi även besök av Henrik *kändfrånp3*. Vi har inte setts på urlänge, så vi hade väldigt mycket att snacka i kapp oss om.

Han bondade snabbt med Bossa också.

Ytte-pytte-mini-Bossa

På lördag fyller Bossa en månad och jag tycker mig absolut se att hon blivit större. Men så kommer Marre och Jack på besök och så inser man att hon är rätt liten ändå.

Det är min som är den arga.

Det är en tunn gräns mellan förtvivlan och sömn

Rolig grej: det skiljer cirka tre sekunder mellan de här bilderna. Skojar inte!





Ps: hur mycket jag sov i natt? En och en halv timme! Jag grät när Nils gick upp vid halv åtta för att gå till jobbet. Då hade jag suttit och vaggat sprattlig bebis i cirka en halv Gossip Girl-säsong.

måndag 25 oktober 2010

Kvällen

Alltså, det här med att "hålla Bossa vaken" visade sig vara... omöjligt. Hon har varit urtrött hela dagen och i princip bara vaknat till för att äta.

Jag har pratat högt med henne, burit omkring henne under olika lampor och petat henne i ansiktet, men det har inte funkat. Jag vet inte vad jag mer kan göra. Nypa henne tills hon vaknar? Känns ju lite taskigt.

Nä, jag byter taktik. Jag går och lägger mig nu, klockan 21. Då får jag åtminstone några timmars sömn, eftersom Nils sitter uppe en stund till. Jag får saka bort Montazamipremiären helt enkelt.

Förresten - hur rolig är min blogg nu? Jag skriver ju i princip bara om skrik, sömn och avsaknad av det senare. Inte så där himla spännande. Men det är verkligen det enda jag tänker på: när ska jag få sova nästa gång och hur många timmar kan det tänkas bli?

Lite som en full gammal farbror

BVC-damen tipsade också om hur vi kan underhålla Bossa. Hon tyckte att det var dags att tests babysittern. Så nu är den invigd.

Men jag undrar, jag... är det inte lite tidigt? Det ser inte helt skönt ut för nackpartiet det här.

För övrigt ljög jag på BVC i dag. Om ersättningen. Blir lättast så.

Det har varit bizzi dayz med Bossa i dag. Först hörseltest och sedan BVC. Fick ett tips från BVC-damen angående Bossas pigghet på nätterna. Vi ska testa att hålla henne vaken mellan cirka 18-21 för att sedan kunna njuta av hur hon magiskt somnar i sängen av ren utmattning.

Jag trodde att man aldrig skulle väcka en spädis som sover, men om det kan hjälpa mot nattvaket är jag mer än villig att give it a go.

Frågan är hur vi ska hålla henne vaken. Det är inte som att det går att leka med henne än. Ska jag muta med något?

Hörseltestet gick bra!

... men nu har vi alldeles just hoppat på spårvagnen och hon har precis börjat skrika.

Morgonstund har mjölk i mun

Godmorgon blogglovers. I dag är en stor dag med premiärtur på spårvagnen på schemat. Ska tillbaka till östra sjukhuset för hörseltest.

Egentligen var planen att sova någon timme till, men det är ju samtidigt bra att ha gott om tid på sig.

söndag 24 oktober 2010

Bilden ljuger, hon började GALLSKRIKA medan jag skrev inlägget

Kolla hur hon ligger och göttar sig i Nils knä, den lille kotletten. SOM jag hoppas att hon, efter att ha vaknat för mat vid elvasnåret, somnar om precis lika skönt i sin säng. Jag har dock satt ett gäng osedda Gossip Girl-avsnitt på nedladdning av den händelse att det blir en uppesittarnatt.

I övrigt så börjar det nya livet i morgon. Nils ska tillbaka till jobbet och jag ska vara ensam mamma försöker hela dagarna långa. Jag är väldigt rädd för det.

Men just nu tittar vi på mysig och ledsam film på TV3 och äter knäckebröd med korv.

Just nu:

... har jag masthuggets/linnes (vet inte hur man gör accent på telefonen) tröttaste familj.

Bra och dåligt

Bra sak: Bossa skrek inte så mycket i natt.

Mindre bra: Däremot var hon superpigg fram till klockan ett och sedan mellan halv fyra och sex och mellan sju och nio. Pigg på "jag-måste-få-vara-uppe-och-på-dig-mamma-och-du-ska-vara-i-konstant-rörelse"-sättet.

Bra: Jag fick tillfälle att kolla ikapp mig på Greys Anatomy.

En till bra sak: Nils tog'na mellan halv elva och tolv, trots att han var ute på öl i går, så jag fick mig en förmiddagslur.

Mindre bra: Jag fick en kommentar från Eva, som är lite mer insatt i det här med mjölkfritt liv med bebis, än jag och tydligen har jag brustit kraftigt i min research. Det räcker inte med laktosfritt - man måste utesluta mjölkproteinet. Så min shopping i går var ganska lönlös.

Gud vad jag vill lägga mig nu...

... men sådant är inte riktigt upp till mig längre.

lördag 23 oktober 2010

Hej nya kosthållning!

Jag ammade under tiden

Så någonting. Det blev ingen sortering alls, Nils bara slängde upp skivorna. Men fint ändå.

Kolla fint!

Hyllorna är uppe! Steg två är att öppna flyttkartongerna som innehåller skivsamlingen och fundera över hur de ska arrangeras. Jag tänker alltid på High Fidelity när jag ska göra sådant. När han den nervösa undrar hur huvudpersonen ska sortera sina skivor med frågan "not alphabetical, right?" i en superskeptisk ton.

Eller rådfråga en vegan

Hmm, vad svårt det var att hitta mjölkfria middagskomponenter i vårt kylskåp. Det är laktos i typ... allt. Får göra en räd på Hemköp efter den här något torftiga måltiden.

TACK för stöd, tips och så

Men HUR bra är det inte med blogg ibland? Tänk att jag sitter i min förtvivlan och gråter över skriken och undrar om "det verkligen är normalt" och tänker att "herregud, ska det vara så här, vad är det jag har gjort?" och gör ett inlägg i bloggen och så vips får jag massor av tips och råd. Och, ännu bättre, massa "så var det för mig också"-uttalanden, vilket är som en lisa för själen to say the least. Gud vad det är viktigt att få veta att man inte är ensam och att saker och ting GÅR ÖVER.

Hur som helst. Min första åtgärd blir att sluta med mjölkprodukter. Ska testa att vara laktosfri några dagar för att se om det blir bättre.

Titta, så här hoppas jag att det kan bli om natten framöver (bildserien är från nu på dagen):

1. Mysig, glad och nöjd.

2. Oj, börjar känna mig trött.

3. Om en sekund somnar jag. Men först ska jag se lite läskig ut och bara visa ögonvitorna.

Om jag bara visste vad som är fel

Jag älskar dig så mycket, min korv, och vill bara att du ska ha det bästa. Men om du inte slutar skrika snart så kanske du måste växa upp med en tokig mamma. En sådan där som pratar för högt med sig själv och tar lite för långa kliv när hon går.

fredag 22 oktober 2010

Dör snart

Hopplösheten man känner när skrikfesten pågått i en halvtimme och det varken funkar med napp, babybjörn eller mat.

Enorm.

ENORM, säger jag.

Go helg, da!

Åh så gott att:

* Vi i dag fick hem de fyra stringhyllor vi beställt. Vi ska sätta upp dem i vardagsrummet och fylla med skivsamlingen och jag tror att det kommer att bli fantastiskt fint. Bilder kommer senare.

* Det är fredag och jag ska få äta tacos, kolla på Idol, dricka ett till två glas vin och läsa kvällstidningarnas bilagor. ÄLSKAR allt jag precis räknade upp.

* Vi fick ett jättebra pris på inramning av den uggleplansch jag visade i ett tidigare inlägg. Ram-businessen måste vara en av de mer buskis-iga branscher som finns. En ramverkstad i Haga bara "ja, det blir 1 300 kronor", medan en annan (den vi valde) "det kostar 419 spänn".

Testade en ny grej:

... kammade håret på'na efter badet.

Eftersom den blir så sen så blir jag mycket hungrig

Dagens frukost: "mastig".

Hon är så pigg på natten, VARFÖR är hon så pigg på natten?

Det här med sömn alltså. Vad viktigt det är för att man (jag) ska funka.

Så här ser våra nätter ut nu:

Jag går och lägger mig runt midnatt och försöker amma Bossa till ro (vid den tiden har vi försökt få henne att somna i spjälsängen sedan cirka 21, men det har aldrig funkat). När det inte går att amma henne till sömns (har bara funkat en natt) får Nils ta henne i babybjörnen och så får jag sova vidare (han flaskmatar när hon blir hungrig). Sedan, vid 5-snåret, kommer han in och lägger sig och då tar jag över med amning cirka varannan timme. Hon brukar vid det här laget vara lugn och sovig och oftast nannar hon (med amningsavbrott dårå) i spjälsängen till 10 någon gång.

Nils får samtidigt sova i ett sträck till cirka klockan 13, då jag brukar lägga Bossa bredvid honom i sängen så att jag får duscha/frulla.

Min största angst just nu: att Nils ska börja jobba igen på måndag. Hur fan ska det gå?

Nu passar det visst att sova...

torsdag 21 oktober 2010

Oj!

Blev pigg!

Min högsta önskan just nu:

... att den här lilla kärleksgrisen är lika trött mellan sådär klockan 23 till 09 som hon är just nu.

Nu heter hon så på riktigt

It's official, Sally Bo!

Två inköp

Flygplansmobil till Bossas säng.

Uggleplansch från Etsy.

Läget

Dagens outfit: traktorer.
Humör: PIGG! (För övrigt samma humör som mellan 21 i går kväll fram till 03.30 i morse.)