onsdag 17 november 2010

Tankar just nu:

• hon kommer aldrig att sluta skrika.
• hon kommer aldrig att somna.
• jag är skitdålig på det här.
• stackars, stackars tjejen, hon ser så jävla olycklig ut.
• jag kommer att bli vansinnig.
• något måste vara fel.
• jag vill ha en cigarett.
• hur lyckas Nils sova sig igenom det här?
• det var inte så här det skulle bli.

Skickat från min iPhone

4 kommentarer:

  1. Jag vet inte vad man gör. Finns det ingen du kan få hjälp av eller är det bara att härda ut? Hoppas, hoppas det blir bättre. Du är bäst på att vara mamma till Bossa, ingen annan kan göra det bättre. Det är fruktansvärt att känna sig sådär utsatt av vilken anledning det än är... Kram till dig!

    SvaraRadera
  2. Jo, jag vet att det låter präktigt och otröstigt. Men. Det går över! Hon kommer inte att skrika sig hes tills hon är 18. Om några dagar eller några veckor eller en månad så skriker hon sig inte längre genom nätterna. Jag lovar:)
    Vårt första barn var precis som Bossa. Vi bodde i en etta och höll på att bli galna. Men så plötsligt en dag tog det slut och hon började sova om nätterna. När vi sen fick barn nummer två så var skriken lättare att ta, just eftersom vi visste att det går över.
    Så även om det låter som världens sämsta tips just nu så säger jag ändå: håll ut, det kommer inte alltid att vara så här.
    kram! Eva

    SvaraRadera
  3. jag känner igen allt. till punkt och pricka. det jävligaste av allt är att man börjar tvivla på sej själv och känner sej som världens sämsta mamma.och det ständiga dåliga samvetet. och i mina mörka stunder tänker jag "herregud, det tar aldrig slut. det kommer vara så här i 18 år till" senast igår var e sån kväll då jag höll på att bli tokig. lämnade kidsen med pappan, tog en kalldusch och gick ut en stund för att lugna ner mej. när jag kom tillbaks säger min två-åring : "mamma jag älskar dej, jag tar hand om dej" och sedär, dåligt samvete igen

    förlåt, inte meningen att vältra över all min barnångest på dej. vad jag skulle komma till är att väldigt många känner precis som du gör nu, du är inte ensam. och det kommer snart en stund då hon lugnar ner sej, sover och är allmänt nöjd. jag lovar!

    ikväll tycker jag du lämnar bossa en liten liten stund hos pappsen, går ut och tjuvröker den där ciggen och tänker "fan vilken grym morsa jag är som fixar det här, bossa kommer bli den finaste häftigaste människan som finns och hon kommer tacka mej en vacker dag"

    SvaraRadera