onsdag 24 november 2010

Återigen, jag var naiv som trodde att jag skulle ha en massa tid för mig själv

Ah, nu somnade hon på mig igen. Typiskt. En grej jag tänker mycket på nu, förutom det där med "när ska jag få sova igen?", är vad jag ska passa på att göra under de där luckorna av frihet som dyker upp när hon sover på dagen. The windows of opportunity, så att säga. Det är så himla mycket som blir eftersatt när jag är fastklistrad vid Bossa, så när jag väl kan röra mig fritt måste det gå undan. "Är du stressad", frågade Nils mig i morse. Och ja, det är jag väl kanske. Det är ju så mycket som måste (ja faktiskt) fixas när chansen finns. Min tröskel för vad för slags smuts som är uthärdlig att leva i är lägre än Nils dito, så jag kan inte götta med slösurf/bok/tidning/badkar förrän diskmaskinen är tömd, tvätten i fas, golven dammsugna osv. Så för att nå fram till det göttiga måste jag stissa i ordning det tråkiga snabbt som en vessla först. Hela tiden med "snälla vakna inte riktigt än, mamma vill sitta ner med en kopp kaffe och senaste avsnittet av Top Model innan du behöver my full attention" i huvudet. Vilket är en stressfaktor i sig.

Äääääh, vad var det jag ville säga med det här? Jag har blivit jävligt snabb på allt, hur som helst. När jag väl kommer tillbaka till jobbet kommer jag säkert att tycka att jag kan ta på mig dubbelt så många projekt som jag hade när jag gick.

Note to self: gör inte det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar