lördag 20 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 20

Dagens sämsta är att jag gjorde det här. Trodde att jag kunde ställa om klockan med en hand (Ben i andra handen), men nej, Krasch, boom.

Gud vad vi har slitit på grejerna vi fick efter Nils farmor. Ryamattan som vi kasserat. Teakbordet som inte ser ut som det gjorde på de sidor där barnen ätit. Och så klockan nu. Jaja, nu har sakerna leeevt i alla fall. Eller något.

fredag 19 december 2014

Känsla: som barndomens pirr

Tjena! Nu sticker den här flappern iväg på julfest med Gatsbytema och sedan direkt vidare på jullov.

Världens sämsta julkalender, lucka 19

Dagens sämsta är att jag inte vet hur jag ska orka julfesten i kväll eller ens jobbdagen som leder fram till festen, för jag sov tre upphackade timmar i natt. Och det var inte ens Bubbas fel. Han sov superbra och vaknade bara fyra-fem gånger. Okej, att han tydligen hade mycket att stå i och behövde gå upp redan 4:45 var väl inte superkul, men fram till dess sov han som sagt ovanligt fint.

Så om jag bara hade somnat när jag la mig, strax efter 22, så hade jag kunnat få nästan sju timmars sömn med endast några få uppvak.

Men nej, tydligen har jag blivit rädd för mitt barn. Eller i alla fall för att sova med det. För det enda jag kunde tänka var "snart vaknar han, snart vaknar han, snart vaknar han", alternativt "men gud, varför vaknar han inte, andas han verkligen, måste in och kolla" osv.

Blä, jag är sämst på att sova.

Dessutom är jag tydligen lunch-hungrig vid det späda klockslaget 9:10.

torsdag 18 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 18

Dagens sämsta är att jag vet att det finns en säsongsavslutning av The Fall där ute på www, men jag får inte fatt på den. Gngggngnnggg.

onsdag 17 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 17

Dagens sämsta: att tvätta bort bajsränder efter andra människors toalettbesök.

Ni vet, man går in på jobbtoaletten och låser om sig och först då upptäcker man att det är bajs i toan. Då vill man ju inte springa ut och möta nästa person i kön som tror att man är en sådan där som inte tar rätt på sin egen skit. Så man tar ett papper i handen och lyfter upp toaborsten och vispar runt, trots att det inte är ens egen avföring. Hatar det. Har gjort det två gånger i dag. Sämst.

Som när man hittade en peng i en byxficka när man var liten

Herregud, här sitter jag och myser åt att det bara är några få jobbdagar kvar före jullovet, men jag har helt missat att detta är den SISTA ONSDAGEN JAG JOBBAR kanske … NÅGONSIN.

Det är ju helt otroligt.

Den här hösten har varit så fenomenalt jobbig att det har varit svårt att ta in att den någon gång skulle ta slut och gå över i vinter som kommer att gå över i … det nya livet.

Det nya livet börjar i januari och då sker följande förändringar:

- Ben börjar på förskolan (i samma hus som Bo, men på avdelningen bredvid)
- Nils börjar på nytt jobb
- Jag går ner i tjänst och kommer att vara ledig varje onsdag

Egentligen hade vi tänkt att Nils skulle gå ner i tid och att jag skulle jobba kvar på 100 procent, på grund av olika orsaker, men eftersom Nils byter jobb nu så ändrar vi oss. Och inte mig emot, hell to the hell vad härligt det ska bli att vara ledig mitt i veckan, varje vecka.

Jag föreställer mig att jag och kidsen chillar hemma på förmiddagarna, kollar Barnkanalen (när Ben nu lär sig uppskatta teven) och får saker gjort som typ tvätt, städ och röjning av skit. Och att jag och Bo har en mysig stund med pysselböcker (jag ska få lära Bo att skriva nu, har hon avgjort) när Ben sover och att vi sedan drar ut på äventyr. Till exempel till Liseberg eller Världskulturmuseet eller Universeum, som alla ligger i närheten av Nils nya jobb. Och att vi sedan möter upp pappa Nils och lallar hem tillsammans, som lyckliga familjen.

Så. Precis så föreställer jag mig att det ska bli.

Gud vad det kommer att bli skönt. Vilken ynnest att kunna välja att gå ner i arbetstid.

(Sedan kommer det nya livet också att behöva innebära stenhård disciplin och planering för att få ihop alla hämtningar och lämningar och middagar och så vidare, men det är ju en annan sak.)

tisdag 16 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 16

Dagens sämsta är att jag kom på att jag kommer att missa På spåret på fredag då två bussiga favoritpersoner reppar i varsitt lag: Lina Thomsgård och Martina Thun. Hoppas-hoppas att Nils är med på en SVT Play-sittning på lördag.









...
Obs: givetvis är talibanattacken i Pakistan dagens sämsta, men jag kan inte förmå mig till att skriva det i en jävla julkalender. Jag kan knappt förmå mig till att tänka på det, ta in det, kolla på nyheterna.

Kan ha blivit intressanta samtal på förskolan i dag

Det är mycket frågor nu. Saker att berätta där orden bör vägas. På mindre än ett dygn har Bo fått höra om både befruktning och mens. Det sistnämnda var svårast att förklara på ett bra sätt. Jag fattar ju knappt själv all mekanik kring blödningen. I alla fall så var det väl inte meningen att initiera ett menssamtal, men Bo råkade höra när jag nämnde för Nils att jag hade spillt lite mens i sängen i natt, om han undrade, och att jag skulle ta rätt på det sedan och då var det ju kört.

"Vad är mens?" "Va, BLÖDER du i MAGEN, mamma?" "Va, ska JAG blöda?"

Och så vidare.

Jag tror att jag lyckades förklara något sånär till slut och hon förstod i alla fall att hon inte skulle behöva ha mens på rätt många år. Och hon var väldigt "glaset är halvfullt" när hon fattade att det här med mens bara händer tjejer/kvinnor.

"Amen vad bra, pappa, att du inte behöver ha mens!" sa hon med en kram om sin far.

Det var ju en fin inställning. Att några slipper.

Sedan om det andra, den om befruktning.

I går kväll tittade hon på en bild på mig från bröllopsresan och konstaterade att hon låg i magen på mig när bilden togs. Då sa jag sa att hon inte hamnade i magen förrän lite senare och då kom förstås frågan:

"Men hur gick det till när jag hamnade i din mage mamma?"

Jag hann kasta ett ögonkast på Nils och uppfattade det som att jag fick ett "ok go" på att ta pratet och ...

"Det gick till så att mamma och pappa hade samlag. Alltså att mamma satte sig med sin snippa på pappas snopp och så kom det in saker i mammas mage som gjorde att det blev en Bossa."

Det blev väldigt ad hoc och jag kanske kunde ha slipat mitt svar om jag varit bättre förberedd och kanske borde jag och Nils ha pratat ihop oss. Men jag trodde inte att hon hade funderat så mycket på det existentiella än och jag är ändå rätt nöjd med mitt svar. Framför allt att jag kom ihåg att passivisera snoppen. Att det blev snippan som blev aktiv, den omslutande.

Och obs: nu vet jag att det går att göra barn på andra sätt än genom kön möter kön och det behöver inte alls vara en mamma och en pappa som skaffar barn ihop och det ska vi så klart förklara. Men just den här frågan rörde ju hur hon hamnade i min mage. Så även om det kanske blev lite … grafiskt … (och kanske inte helt sant, jag minns ärligt talat inte exakt hur det gick till), så känns det som ett bra sätt att prata om det.

Sedan kom det så klart en drös följdfrågor och givetvis idéer av typen att hon skulle sätta sig på pappas snopp för att göra fler Bossor. Men jag tror att hon förstod att den här typen av sittande endast är för vuxna och att det aldrig ska ske mellan föräldrar och barn eller med någon i ens familj.

Såatteh … det är spännande det här! Och lite svårt.

Nu ska jag googla hur mens funkar. Lovade att berätta mer om det i kväll.

måndag 15 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 15

Vi har inget internet hemma, så jag bloggar från mobilen nu och kan därför varken länka till saker eller orkar faktakolla något särskilt.

Men i alla fall så måste dagens sämsta vara det som Blankens och Swanberg berättade om i sin podcast. Jag menar de två män som har en startup i Silicon Valley och som tagit fram ett kosttillskott som ska få kvinnors underliv att lukta persika. Sweet Peach heter det.

Herregud.

söndag 14 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 14

Dagen i särklass sämsta är att jag skruvade bort röret under handfatet i badrummet, för att rensa det, och NU FÅR JAG INTE TILLBAKA SKITEN. Är så missnöjd med mig själv. Jag är sämst.

lördag 13 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 13

Dagens sämsta är återigen hard to reach. Är visst inne i en livsälskande period. Så det blir ett tips in disguise:

Dagens sämsta grej är att inte alla serier är lika bra som Transparent. Jädrar vad bra den är. (Finns på Viaplay bland annat.)

fredag 12 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 12

I dag är allting så bra, så det är svårt att hitta ammunition till julkalendern. Men jag kan klart gräva fram något.

Jag har after workat med kompisar fram till nu och hur trevligt och bra det än var så la min kassa kista sordin på stämningen.

Att bajsa på krogen flera gånger på samma kväll och inte våga fisa pga orsak är sämst.

*hehe*

Min kompis och kollega Elin drog ett skämt för mig häromdagen. Så här:


Fråga:

"Hur många män behövs för att skruva i en glödlampa?"

Svar:

"INTE ALLA MÄN!"



Det tyckte jag var roligt.

torsdag 11 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 11

Jag skulle kunna säga att det sämsta i dag är att jag den här veckan sovit mindre än jag gjort sedan jag blev förälder för fyra år sedan. Men sömn är väl ett lite uttjatat ämne på Bradpittsarmpit, non?

I stället säger jag att dagens sämsta är PMS. Jag har kopplat mitt oerhörda humör (som fått mig att känna att Nils nog vill dra sig ur det här livet och att jag då hade förstått honom) till sömnbristen. Men nu: mens. Så det fanns ju en annan förklaring.

PMS är sämst. Att PMS:en blir tusen resor värre för varje barn jag föder är ännu sämre.

onsdag 10 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 10

"Mycket kan man säga om Alliansen, men vi fick i alla fall en himla många apotek", kan man säga om man vill vara lite lustig.

Men när man ska hämta ut ögonsalva till Ben som fått ögoninflammation och man testar först ett apotek, där det inte finns och får veta att det "mest troligt inte finns på andra apotek heller" och sedan går till ett annat och får veta att det inte finns där heller och att de efter en sökning på alla sina tio butiker i Göteborg inte kan se att det finns inne, då kan man hålla sig för skratt. Nu kan det ju finnas på ytterligare ett annat apotek, men orka gå runt till alla Hjärtan/Kronor/Doc Morris osv.

Alliansen är sämst.

Ps: Ben fick en salva, men en annan än den doktorn ordinerat.

Kär i en tjej - faktiskt

Vet ni vad Bossa sa i morse? Jo så här: "jag kan faktiskt bli kär i en tjej också" på tal om absolut ingenting alls.

Nu vet jag att många, speciellt min pappa och min bror, om de skulle läsa detta, skulle tycka att jag överanalyserar, men min tankebana gick lite så här - tyst i mitt huvud alltså - när hon sa så:

"Men ÅÅÅÅH, 'vaddå faktiskt'. Varför la hon till ett 'faktiskt' och ett 'också'"?

"Tidigare har hon pratat om hur hon är kär i Jasmine och att de är kära i varandra och att de alltid vill vara tillsammans eftersom VI ÄR KÄRA I VARANDRA, MAMMA, VET DU VÄL?". 

"Varför måste det in ett 'faktiskt' i det hela? Varför kan det inte bara får vara?"

Men jag sa såklart inget av det här, utan jag sa bara ungefär "ja, det är klart, du är väl till exempel kär i Jasmine?". 

Men ändå. Vad jobbigt att någon på förskolan gjort klart för henne att det är lite eljest att vara kär i en tjej om man är tjej. Att det är okej – faktiskt. Också. 

Eller är det jag som håller på och tänker och gnager för mycket? Borde jag slappna av lite?

tisdag 9 december 2014

Världens sämsta julkalender, lucka 9

Jag skulle kunna säga att dagens sämsta är att Bossas nattliga hosta gjorde att jag inte fick min in between Ben-sömn natten till i dag och därför kommer att ha tre sömnlösa nätter på raken i morgon. Eller att vårt hus är så stökigt och smutsigt att jag inte vill vara hemma och att jag inte kan se när vi ska lyckas hinna ta tag i det.

Men jag väljer ändå att dagens sämsta är att vi måste vara hundvakter till svärföräldarnas hund Karo. Vi har verkligen inte plats för att bry oss om och ta hand om fler varelser än vad vi redan har. Speciellt inte en 40 kilo tung hund som morrar och visar tänderna åt barnen. Och inte nu, när vi hade planer för helgen (hjälpa Cathrin och Jocke att flytta) vilket gjorde att vi inte kunde ha Karo hos oss, vilket resulterade i att Nils fick köra bil i åtta timmar och sova borta en natt, för att kunna lämna honom över helgen hos den andra hundvakten och sedan hämta honom igen, vilket betyder en förälder kort vilket är extra jobbigt när allt redan är så jobbigt. Men det jobbigaste är att han verkar hata barnen. Det är sämst.

Jag och mina lungor, va

I dag har jag så mycket att välja mellan till dagens lucka i Världens sämsta julkalender™ att jag knappt vet var jag ska börja.

Så jag väntar lite med den och tar en glad sak i stället. Låter lite positiva tankar stråla emellan. Eller ja, en i alla fall.

Jo, i morse var jag på lunginflammations-återbesök på vårdcentralen och fick göra spirometri, det vill säga en lungfunktionsundersökning där man kollar upp bland annat lungkapaciteten.

Och, med risk för att låta som en som är jättenöjd och stolt efter att frisören berömt hens hårkvalitet, men HALLÅ – jag har ett par riktiga SUPERLUNGOR.

Sköterskan utbrast ett "oj!"vid första blåstestet och förklarade att jag låg jättemycket över den genomsnittlige 34-åringa honan (i lungkapacitet mätt). Efter att jag blåst några gånger till konstaterade hon att det bara såg bättre och bättre ut och så undrade hon om jag idrottat mycket som barn.

Tydligen så kan man skatta sig lung-lycklig resten av livet om man sportar mycket i mellanstadieåldern.

Och det gjorde ju jag. Jag sysslade ju nästan inte med något annat än sport. Och här har jag gått och trott att det var all for naught.

Så nu vill jag tacka mamma och pappa för att ni uppmuntrade mig att hålla på med hockey, fotboll, bordtennis, judo, innebandy och tennis samt drog ut mig i eljusspåren i tid och otid. It served me well.

Nu är jag sjukt sugen på att börja springa igen, för att ge lungorna en run for their money. Jag kanske kan kuta jättelångt nu, när jag vet hur det står till?

Fast jag får vänta lite. Tydligen har jag bronkit och det måste gå över först. Jaja.

måndag 8 december 2014

Mmkay, tomten?

Det jag önskar mig helst av allt lär väl inte hända än på ett par hundra år, så jag sejfar med en mer vanlig slags önskelista. Varning för frekvent uppvisande av högst orimliga önskningar, men man får väl drömma lite?

Helgprenumeration på DN. Vad bra deras lördagsbilaga bivit!

Låga Doctor Martens. 

En weekendresa till bra stad tillsammans med Nils (utan barn). 

En gullig bil (som helst också ska vara säker och rymlig). 

En kattlucka som går att koppla till ett halsband så att endast den katt man ansvarar för kan komma in. 

En lådcykel från Nihola med plats för minst två barn. 

Bra puder- och rougeborste. 

Strumpbyxor i 40-80 den som inte går sönder efter 1-5 användningar. Finns det? I så fall vill jag ha svarta, grå, senapsgula, vinröda, mörkgröna och vita. 

Något fint från William Morris att tapetsera vår hall med. 

En hantverkare som kommer och döljer rör och sätter upp lister och skit i vår källare. 

Bubblare:

- en elektriker som kommer och ser över elen i vårt hus och drar ny där det behövs
- ett renovering av vårt fuktskadade badrum i källaren
- badkar till badrummet i källaren (som installeras i samband med nämnda renovering) 

Världens sämsta julkalender, lucka 8

I dag är det lätt att komma på vad som är sämst:

Att Ben höll mig vaken mellan 2 och 4 i natt.

Eller förresten – att jag valde att dricka flera glas vin i går kväll, både till finalen av Allt för Sverige (åh vad fint det var, grät) och avsnitt på avsnitt av Californication.

Eller nej, kombinationen jobbig natt och vin är det sämsta, så klart.

Nu ska jag försöka ta mig igenom den här jobbdagen utan att göra någon besviken.

Men jag kommer nog att vara sämst.